Under nästan hela året 1857 och ett gott stycke in på 1858 härjade en stöldliga i Himle och Faurås härader. Mer eller mindre allvarligt inblandade var åtminstone ett 20-tal personer av båda könen och brottstillfällena var minst lika många. Ligans medlemmar tycks ha deltagit i de olika stölderna i olika kombinationer, vanligen bestående av bara några få personer. Åtskilliga medlemmar gjorde sig också skyldiga till häleri.
Läs mer ⇨
Vid hösttinget 1735 efterfrågade häradsrätten orsaken till att drängen Jöns Sörensson aldrig betalat några mantalspengar. Nämnden och den närvarande allmänheten betygade då, att han varje gång han därtill varit skyldig infunnit sig vid mantalsskrivningen, och varje gång blivit befriad från att betala, emedan han inte bara har fel på synen utan också led av ”krampesjukan” (epilepsi?).
Läs mer ⇨
Detta var rubriken på en artikel i tidningen Nordhalland Vestkusten (NHV) 1893 i samband med att en hemmansägare i Drängsereds socken i Halland ställdes inför rätta, misstänkt för att ha misshandlat fattighjonet Gabriel Svensson till döds. ”Målet kastar en mörk slagskugga öfwer det system, efter hwilket fattigvården utgöres inom flere af wåra landskommuner, det s.k. bortauktioneringssystemet”.
Läs mer ⇨
I det svenska bondesamhälle i vilket de allra flesta av oss har så många och starka rötter, hade legostadgan – även kallad tjänstehjonstadgan – stor betydelse. Denna stadga var en samling bestämmelser som reglerade förhållandet mellan arbetsgivare och anställd, företrädesvis på landsbygden. Den äldsta legostadgan utfärdades år 1664 och ändrades och utökades därefter ett flertal gånger. Den sista versionen fastställdes 1833 och gällde i tillämpliga delar ända till 1926.
Läs mer ⇨
Våra domböcker innehåller mycket intressant för en släktforskare. Om man än inte får fram så många anfäder, kan man i stället få reda på mycket om folks vardagsliv, om sättet att leva och bo, om vidskepelse och trosföreställningar. Vid gårdsköp kan man ibland få fram intressanta namn, och i samband med arvshistorier kan man, om man har tur, få fram flera släktled. I Faurås härads dombok 1682 finns exempel på släktredogörelser i ett par arvshistorier. För läslighetens skull är stavningen lätt reformerad.
Läs mer ⇨
En dag i slutet av februari 1740 var min mormors farfars mormors morfar Börge Larsson med två hästar och släde på väg från Varbergs stad till sin gård i Knutsböke, Rolfstorps socken. När han fram på eftermiddagen hunnit till Karsagården, en numera försvunnen gård i Grimetons kyrkby, stannade han till där för att vila en stund. Och den vilan var nog behövlig, för gårdens ägare, nämndemannen Hans Larsson som just kommit hem efter att ha huggit enris, märkte genast att Börge var så överlastad, att han fann det vådligt att låta honom fortsätta, och tvang honom att stanna på gården och sova ruset av sig.
Läs mer ⇨
Med det här lilla bidraget med anledning av emigrantåret har jag två syften. Dels vill jag berätta lite om mina ”nya” släktingar i Australien, dels vill jag visa att man ibland kan finna sina ”okända” släktingar på ett lite annorlunda sätt. Den minnesgode kan kanske erinra sig att jag en gång berättade om en resa till Småland i sökandet efter min farmors farfar, Petter Löfgrens, rötter. (Hallandsfarares Information Nr 17, 1991 sid. 4-5)
Läs mer ⇨
Det har ”alltid” funnits tankar om hur luckor i försvunna kyrkböcker (födda, vigda, döda) kan fyllas. Det har stupat på hur oöverskådliga källorna till detta är. Idag finns möjligheter att förverkliga denna dröm. Släkt- och hembygdsforskare har lagt ner mycken tid på att förgäves leta fram godtagbara samband och årtal för anfäder och andra, där kyrkböcker saknas. Och hur hopplöst det känts att så att säga krama uppgifter ur minsta lilla spår som kunnat skönjas.
Läs mer ⇨
Sedan länge har jag klart för mig att det bland mina förfäder finns ett par personer som förbrutit sig mot vissa paragrafer i den lagstiftning, som reglerade bruket av brända och destillerade drycker – en hembrännare och en lönnkrögare om sanningen ska fram. Jag skäms inte ett dugg över detta, särskilt som jag vet att jag i ifrågavarande avseende inte alls är något unikum. De paragrafer som reglerade tillverkning och försäljning av starka drycker var åtminstone under vissa perioder många och svårbegripliga och ändrades ofta. Dessutom hade de dåligt stöd i vanligt folks rättsmedvetande. Så att brotten mot brännvinslagarna i äldre tider var legio, är inte att undra på.
Läs mer ⇨
En dramatiska händelsen när Anders Eliasson från Skogsgärde drunknade i Ljungsjön i Krogsered finns beskriven i ”Krogsered – en liten hallandssocken och dess historia” av Sven H. Schough utgiven 1959. Han återger ”reportaget” i dödboken (sägs vara gjort av prosten Per Södervall) och berättar sedan följande, som det säkert talats om i bygden under många år (en felskrivning har gjort att Schoug kallar Anders Eliasson för Elias Hansson).
Läs mer ⇨
För några år sedan fick min man några böcker, som tillhört en släkting bosatt i USA. Alla var på svenska. Efter två generationer fanns det inte längre någon, som kunde läsa dem. Bland dessa böcker fanns ”Prärieblomman, kalender för 1906”. Den innehåller intressanta artiklar av och om svensk-amerikaner, dikter, en levnadsteckning av C.J.L.Almquist, Kolonien Vasa i Minnesota, ett femtioårsminne och mycket annat. I slutet av boken, som är på 300 sidor, finns dödsrunor över ett 20-tal emigranter. Vid närmare studier av dessa visade det sig att två kom från Halland, C.J. Chilberg och Eric Knutson.
Läs mer ⇨
För mer än 30 år sedan läste jag August Bondessons bok ”Skollärare Cronschoughs memoarer”. Nyligen har namnet August Bondesson och hans bok ”Jon i Slätthult” dykt upp några gånger. Då vaknade nyfikenheten, så jag beställde boken på biblioteket. Den måste lånas från Stockholms Stadsbibliotek, då den inte fanns på biblioteket här i Borlänge. Det visade sig vara en bok i litet format med 174 sidor. Den var indelad i tre delar, varav en del om 32 sidor var berättelsen om ”Jon i Slätthult”.
Läs mer ⇨
I smålandssocknen Södra Hestra bodde i slutet av 1700- och början av 1800-talet soldaten Mårten Lind och hans hustru Lucia Jönsdotter. De hade en son som dog samma år han föddes och inte mindre än 6 döttrar. En märkvärdighet med dessa är att alla utom en blev bosatta i Rolfstorp och grannsocknarna Skällinge och Grimeton, som ligger i Halland ca 5 mil fågelvägen från födelsesocknen. Den som inte flyttade hette Johanna och var född 1791. Hennes systrar följer här i åldersordning.
Läs mer ⇨
Några av oss, som söker i de halländska arkivalierna, har kanske stött på ”det Tripska godset” och undrat vad som egentligen menas med det. Under Trettioåriga kriget blev Gustaf II Adolf och de, som fortsatte kriget efter hans död 1632, tvungna att värva utländska soldater. Rotesoldaterna, som inte var värvade, kunde nog gå med utan att få ut sin sold. Annat var det med de värvade. De kunde möjligen gå med utan betalning, om de fick ta del i plundringen av någon rik stad eller bygd. Någon har skrivit, att krig har aldrig slutat på grund av brist på soldater utan i brist på pengar.
Läs mer ⇨
Vid vår förenings höstmöte nyligen höll Ulf Andersson, arkivarie vid Landsarkivet i Göteborg, ett föredrag betitlat Straff i gångna tider. Ser man det i stort handlade det om olika straffformer, i synnerhet kroppsstraff och dödsstraff, och deras beroende av samhällsutvecklingen från äldsta tid till slutet av 1800-talet. Som utgångspunkt tog talaren det faktum att lagstiftning och straff är en oumbärlig del av ett samhälle – utan ett samhälle inga lagar, och utan lagar inget samhälle. De äldsta lagarna gällde för ätten och rätt skipades inom varje ätt för sig. Sedan följde en period med landskapslagar.
Läs mer ⇨
13 maj 1750 var det bröllop i Strättebo i Gunnarps socken. Dottern i gården Britta Jacobsdotter gifte sig med Måns Knutsson från grannbyn Barslida i Gryteryds socken (F). I samband med detta bröllop inträffade följande händelse, som den finns beskriven i Södra Hestras (F) begravningsbok:
….1750 d. 13 Maj begrofs i tysthet unge dr. Swen Persson på Boda (Storgårds) torp, som då war i tienst i Skifwebo, Gryteryds Sohn, och wid det tillfylle, at han d. 13 ejusdem hade hämtat en häst ifrån Strettebo, i Gunnarps Sohn, hvarest war bröllop samma dag och när (riden) ett litet stycke, ifrån Strettebo i dess gierde, fanns han straxt therefter utaf andra efterkommande i slikt ährende, affallen och liggande på släta jorden, samt hållande bethetygelen i then ena handen, då hästen togs ifrån honom af Anders Knutsson i Barslida, och han lämnades ther qwarliggande….
Läs mer ⇨

Information om alla församlingar

Databasen Hallands Befolkning med kyrkoboksavskrifter
Den normerade databasen ”Hallands Befolkning” innehåller kyrkoboksavskrifter av födda 741 000 poster, vigda 201 000 poster, döda 512 000 poster från ca 1680-1952. Totalt nästan 1 455 000 poster. (databas uppdaterad med 15 000 nya poster augusti 2025)

🔍 Sök i databasen Hallands Befolkning
Hjälp och information om kyrkoböcker
Information om församlingarna
Historien om Hallands Befolkning
Handledningsfilm om Hallands Befolkning

Databasen halländska emigranter
I denna utgåva finns 54 000 poster registrerade från 56 socknar som är helt klara, 39 socknar som är påbörjade men inte helt klara, 5 socknar saknar helt registreringar (Askome, Gällared, Lindberg, Lindome samt Östra Karup). De påbörjade socknarna är i de flesta fallen skrivna fram till 1895, + – 5 år. (databas uppdaterad 20250201)

🔍 Sök i databasen med halländska emigranter
Hjälp och information om emigrantregister
Amerikanska folkräkningen 1950
Länktips om emigration
Handledningsfilm om halländska emigranter

Databasen halländska båtsmän
Alla kända rotebåtsmän från Södra/Norra Hallands båtsmanskompani finns med i databasen. Båtsmansregister Halland innehåller ca 6.000 båtsmän.

🔍 Sök i databasen halländska båtsmän
Hjälp och information om halländska båtsmän
Halländska båtsmän avlidna i Karlskrona
Mer fakta om båtsmän
Hitta din båtsman i Riksarkivet
Riksarkivet - Grill Indelningsverket
Centrala Soldatregistret
Handledningsfilm om halländska båtsmän

Databasen halländska bouppteckningar
Person och ortnamnsregister för bouppteckningar från Halland. Dataregistrering av befintligt register från Landsarkivet i Lund. Bouppteckningsregister 1671-1850, innehåller ca 140.000 personer.

🔍 Sök i databasen med halländska bouppteckningar
Hjälp och information om Bouppteckningsregister
Handledningsfilm om halländska bouppteckningar

Databasen halländska antavlor
Här finns över 200 antavlor från Halland, sökbara på både församling och gårdsnamn.

🔍 Sök i databasen med halländska antavlor
Hjälp och information om Antavlor
Titta i ortsregistret till boken 50 halländska Antavlor
Handledningsfilm om halländska antavlor

Sperlingsholm är ett av de stora godsen som ligger i Halmstads närhet och dess ägor omfattade mycket av det som idag är Halmstads tätort. Genom dessa dokument kan man få en mycket bra bild av hur livet tedde sig för många torpare och bönder som arrenderade mark och fastigheter av godset. Innehåller fotograferade handlingar som rör delar av Sperlingsholms gods och dess gårdsarkiv från 1600-talets senare del fram till första delen av 1900-talet. Äldre brev och kartor från 1600-talet. Arrendekontrakt för torpare och bönder, ca 2200 sidor från 1780-1930. Bondekontrakt, ca 500 sidor från början av 1800-talet. Personregister anställda från runt 1820. Löneböcker från 1920-1950. Församlingar som berörs är Breared, Enslöv, Getinge, Halmstad, Harplinge, Holm, Kvibille, Rävinge, Slättåkra, Snöstorp, Steninge, Söndrum, Torup, Trönninge, Tönnersjö samt Övraby.

🔍 Sök i databasen arrendekontrakt
Hjälp och information om Arrendekontrakt
Arrenden och uträkningar 1835
Arrendejournaler 1926-1929
Arrendeförteckning samt Furejorden 1888
Handledningsfilm om Sperlingsholm

 

Förteckning över personer som var skyldiga att betala mantalspengar. Mantalslängden upptog alla mantalsskrivnas namn, adress, yrke m.m. Länkar till digitalfotograferade mantalslängder finns församlingsvis under respektive församling. Några halländska församlingar finns avskrivna i Medlemsportalen. Dessa hittar du under länken "Läs avskrifter av mantalslängder".

Kolumnförklaringar till mantalslängderna
Läs avskrifter av mantalslängder
Handledningsfilm om mantalslängderna

Himle häradsrätt (N) AIa:1 (1667-1670) samt Himle häradsrätt (N) AIa:2 (1670-1675).
Himle häradsrätt omfattar socknarna Grimeton, Gödestad, Hunnestad, Lindberg, Nösslinge, Rolfstorp, Skällinge, Spannarp, Stamnared, Torpa, Träslöv, Tvååker samt Valinge.
Dessa avskrifter som 2023-09-21 är kompletterade med domstolshandlingar fram till och med 1675, öppnar upp möjligheten för alla att ta del av innehållet, även för de som inte är bekanta med att läsa handskrift. Ett utförligt register finns över alla åren från 1667–1675, som gör det utomordentligt lätt att finna det man söker. Länk till avskrifter finns även på ovanstående församlingars sidor.

Läs avskrifter av Himle Häradsrätt

Hallandsfarares Information – medlemstidningen från 1986 till idag
Tidningen är Hallands Släktforskarförenings medlemstidning och utkommer med fyra nummer per år. Den innehåller artiklar om halländsk släktforskning, antavlor, bokrecensioner, efterlysningar samt praktiska tips och råd. Här kan du söka, läsa, ladda ner och skriva ut alla nummer. Använd artikelregistret för att snabbt hitta det du söker när du redan har information om författare, innehåll eller tidpunkt.

Hallandsfarares Information från 1986 till idag
🔍 Sök i Artikelregistret från 1986 till idag
🔍 Sök i Innehållet från 1986 till idag
Handledningsfilm om Hallandsfarares Information

Halland blev svenskt under trettio år, genom uppgörelsen vid freden i Brömsebro 1645 och permanent svenskt genom freden i Roskilde 1658, dessförinnan var Halland danskt. Här har vi samlat information om framför allt källorna på danska Rigsarkivet men även andra ingångar till Hallands danska tid, kartor över lens- och häradsindelningen, samt andra nyttiga länkar in i danska och svenska arkiv för att underlätta för er som är intresserade av att utforska och dra nytta av dessa resurser. Ta del av information om Rigsarkivets källor. Få vägledning i användningen av danska jordeböcker och mantalslängder. Utforska Torbjörn Nilssons informativa skrift med begreppsförklaringar som ger dig snabbare tillgång till materialet, upptäck kartor över områdesindelningar.

Halland under dansktiden
Hallands indelning fram till 1516
Hallands indelning från ca 1543

Sök på en gård i By- och gårdsregistret och få fram vilken sida gården finns på i alla husförhörslängder. Sockenkatalogen är samma register uppdelat församlingsvis i pdf-filer. För att kunna söka på Riksarkivet krävs ett kostnadsfritt användarkonto.

Riksarkivet - By- och gårdsregister Hallands län
Riksarkivet - Sockenkataloger Hallands län

Hallands Landsbeskrivning 1729 är en nära 4000 sidor lång systematisk redogörelse för gårdar på den halländska landsbygden. För varje socken lämnas dessutom en kort allmän beskrivning. De fyra originalvolymerna ingår i Hallands landskontors arkiv och förvaras i Lunds landsarkiv. Böckerna har digitaliserats församlingsvis och finns under respektive församling samt från dessa länkar.

Hallands Landsbeskrivning 1729 Fjäre fögderi
Hallands Landsbeskrivning 1729 Varbergs fögderi
Hallands Landsbeskrivning 1729 Halmstads fögderi
Hallands Landsbeskrivning 1729 Laholms fögderi
Hallands Landsbeskrivning 1729 – samtliga församlingar alla fögderier
Fögderi och häradsindelning år 1729
Om Hallands Landsbeskrivning 1729
Sven Johansson om Hallands Landsbeskrivning – Föredrag
Handledningsfilm om Hallands Landsbeskrivning 1729

Länkar med historik över städer, gårdar, torp och släkter finns under respektive församling där sådana finns. Du hittar även länkar i den röda menyn: Släktforskningshjälp / Forskartips – intressant och relaterad forskning

Bokverk med avfotograferade gårdar med information om gårdarnas areal, hur gården brukas samt ägare och familjeförhållande. Länkar till Gods och gårdar finns även församlingsvis under respektive församling.

Gods och gårdar 1939 – Halland
Gods och gårdar 1943 – Halländska församlingar i Jönköpings län
Gods och gårdar 1945 – Halland
Svensk bebyggelse 1948 – Halland
Svensk bebyggelse 1951 – Halländska församlingar i Älvsborgs län
Hallands bebyggelse 1964

Göteborgs stifts herdaminne ur kyrkan och skolan efter mestadels otryckta källor sammanfört av C.W. Skarstedt.
Utdrag över kyrkoherdar finns församlingsvis under respektive församling.