Halländska båtsmän avlidna i Karlskrona

Många båtsmän slutade sina dagar i Karlskrona och återsåg aldrig mer hembygden. Här är de som dog på Amiralitetssjukhuset under åren 1774-1809. Vi tackar Blekinge Släktforskarförening för den information för året 1789 som vi fått av dem. Övriga avskrifter är gjorda av Klas-Göran Stehn och har varit införda i Hallandsfararen Nr 25, 26 och 28.
Läs mer ⇨

Historik över indelningsverket med inriktning på båtsmän

Redan Gustav Vasa funderade på hur man skulle kunna försörja en stående, snabbt mobiliserad armé – utan alltför dryga kostnader för statskassan. Under Dackefejden åren 1541-1543 lyckades bönderna under Nils Dacke ta kontroll över nästan hela Småland och de södra delarna av Östergötland, innan Gustav Vasas trupper slog ner revolten. Dackefejden visade – dels att beväpnade bondeskaror kunde utgöra ett hot – och dels att det fanns en stor militär potensial hos bönderna.
Läs mer ⇨

Historik över Södra Hallands Båtsmanskompani

Från år 1726 ingick Södra Hallands Båtsmans Kompani i det svenska indelningsverket. Rotebåtsmännen var flottans motsvarighet till den indelte soldaten. Det fanns även stamanställda/enrollerade båtsmän i den svenska flottan. Södra Hallands Båtsman Kompani inrättades — enligt Claes Lorentz Grills bok ”Statistiskt Sammandrag av Svenska Indelningsväsendet” — ”äntligen” år 1726, efter åtskilliga försök att få allmogen i Halland att delta i roteringen för Sveriges försvar.
Läs mer ⇨

Båtsmän i Halland

De flesta som har sina anor i Halland brukar komma i kontakt med rotebåtsmännen. Dessa var inom flottan motsvarigheten till de indelta soldaterna. 1726 uppsattes de halländska regementena. Det norra båtsmanskompaniet sträcker sig ner till Faurås härad och Köinge och från Morup och söder över tar det södra kompaniet vid.
Läs mer ⇨

Det fanns många sorters båtsmän

av Lars J A Larsson
Jag har nu under 1 1/2 år dagligen arbetat med båtsmän. Undan för undan har jag insett att begreppet båtsman är mycket mera komplext än vad ingressen antyder. Jag skall här försöka beskriva den vetskap som jag kommit fram till.
De flesta av oss känner till att båtsmän var örlogsflottans meniga soldater, och att de i Halland funnits under åren 1726-1909, och att de utöver sitt patronymikon tilldelades ett båtsmansnamn, som följde med rotenumret, så att efterföljande båtsmän med samma rotenummer också hade samma båtsmansnamn.
Läs mer ⇨

Båtsmansnamn Norra Hallands Båtsmanskompani

En förteckning över alla kända båtsmansnamn i norra Hallands båtsmanskompani. Fagered: Fagerberg, Bruhn, Hammar, Holmgren, Fagerman, Ahlman, Wass, Engberg. Fjärås: Lundberg (Lundstedt), Fägerström, Ahlqvist, Lundahl, Frisk (Frisklund), Märslänta (Märs), Cronholm, Kindberg, Borg, Lundberg (Lundqvist), Åhs, Krampa, Ekman, Norenberg (Norenbom), Bult, Hallberg, Nohr. Frillesås: Hallberg (Hallbom), Friberg. Förlanda: Källberg (Kullberg), Wågren, Högenberg, Carlberg, Söderberg, Högendahl, Björkman. Grimeton: Grimberg. Gällinge: Frisk (Friskman).
Läs mer ⇨

Båtsmansnamn Södra Hallands Båtsmanskompani

En förteckning över alla kända båtsmansnamn i södra Hallands båtsmanskompani. Abild: Appel. Alfshög: Wallman. Asige: Libeck, Kropp (Slätt), Strandberg. Askome: Askegren, Westerberg, Ankar. Breared: Sundberg, Kihl, Rörberg, Timeglas, Skotte, Winberg, Holm, Compass. Drängsered: Gryta (Elg), Björkman. Eftra: Norman, Stafsing (Stäf), Skattberg, Bramstång, Knapp. Enslöv: Ålström, Jök (Svärd), Skjärström, Strandberg (Strand), Bökman, Finkenät (Flink), Westerdahl. Falkenberg: Grip, Falkenström, Strandberg, Skarf. Getinge: Stenström, Hall. Gunnarp: Högman, Risberg, Nachterhus.
Läs mer ⇨

Exempel på Båtsmanskontrakt

Den 2/6 1828 antogs torparen Anders Swensson Bökman, född 26/2 1800 i Grenalt i Enslövs socken, då 28 år gammal, som båtsman för Rote Nr 101 i Enslövs socken. Anders Bökman bodde som båtsman, med sin hustru och 6 barn på torpet Linnesdal i Öknalt. Han fick avsked 1849 såsom sjuklig och svag, och han dog i Enslöv 1877.
Läs mer ⇨

Avskrift av Rotebok från år 1824

Största delen av en Rotebok i original finns bevarad av Tvååkers hembygsförening, denna avskrift är en avskrift av roteboken i Tvååker. Roteböckerna fastställdes länsvis, det fanns inga gemensamma bestämmelser för hela riket men de var i långa stycken likalydande. 1739 års kontrakt gällde fortfarande år 1854 som grund för reglerna i Halland enligt uppgift från Arkivarie Per Frohnert på Krigsarkivet i Stockholm.
Läs mer ⇨

Båtsmannen som rymde

Avsikten med denna uppsats är att utifrån ett enstaka exempel, båtsmannen nr 99 Oskar Emanuel Knall SKÄRSTRÖM i Södra Hallands Båtsmanskompani, peka på arkivmaterialets enorma möjligheter.
Många förknippar kanske militärhistorisk forskning och undersökningar rörande krigens epoker med ämnen som slaget vid Lützen 1632, Karl XII:s dödsskjutning 1718 och Gustav V:s abdikationshot i juni 1941 i samband med de tyska kraven på fri transitering av tyska trupper från Norge till Finland över Malmfälten. Det är givet att sådana händelser – events – haft betydelse för historiska skeenden och enskilda människors liv. Man får emellertid inte övervärdera deras roll i historiska förändringsprocesser, som kanske ändå skulle följa såsom resultat av obevekliga krafters spel.
Läs mer ⇨

Båtsmän på villovägar

Gudmund Engberg och Nils Gren hette två båtsmän från Träslövsläge. Båda hade hustru och barn. I början av oktober 1783 seglade de båda männen till Helsingör i en båt som Gren ägde. Denne stannade kvar i Nyssnämnda stad medan Engberg seglade hem båten.
Vad Gren hade i Helsingör att göra förmäler inte historien, Men ett faktum är att han efter någon tid tog hyra på kofferdisten Marseille av Uleåborg och med henne gav sig ut på en resa, som först 8 månader senare slutade med att han mönstrade av där resan börjat. Han bör väl ha gått i land någon gång på sommaren 1784.
Läs mer ⇨

Avlidna personer vid Riksänkedrottningens livregemente till häst 1710-1716

av Klas-Göran Stehn

Härom veckan blev jag uppmärksammad på en bok där det bl. a. omnämndes ett antal ryttare från Halland som stupat i olika slag i början av 1700-talet. Boken eller böckerna var del 1 och 2 av Kungl. Bohusläns Regemente och dess hembygd. En källa som man inte i första taget väljer att konsultera i jakten på halländska anor. Namnen på de här ryttarna vill jag gärna delge läsekretsen eftersom det ibland kan vara svårt att i dödböckerna finna anteckningar om personer som dött utanför sin hemsocken.
Läs mer ⇨