ll
.
ll
ll
Fjärås hembygdsgille Fjärås var länge Hallands folkrikaste socken och fram till 1860- talet var det endast Halmstad som hade fler innevånare. Socknen är Hallands fornlämningsrikaste, och det finns över 500 registrerade fasta fornlämningar och fornfynd. Numera ingår vi i Kungsbacka kommun. Fjärås fornminnen handläggs av Riksantikvarieämbetet UV Vest i Kungsbacka och socknens större sevärdheter.
Spannarp församlingssida Tidigare namnformer för det nutida Spannarp har varit Spanderup och Spandorp. Att -orp och -arp kommer av -orp, som betyder nybygge, är välkänt. Ortnamnsforskare anser att förleden antingen kommer från ett gammalt danskt förnamn Spanne, eller syftar på en spanntröskare, en person som tröskar säd mot vissa spannar därav i ersättning. Formen Spannarp.
Getinge församlingssida Getinge socken omges av bergsområden i väster och öster, med en flack slättbygd däremellan, som delas av Suseån.De tre dominerande dragen i det halländska landskapet är kusten, slättbygden och skogsbygden. Getinge socken ligger i övergången mellan slättbygd och skogsbygd. Landskapet genomflytes av Suseån, som har två källflöden.
Harplinge församlingssida Det gamla namnet på Harplinge var Harpljunga. Här växte mycket Ljung. Aggaredsberget, som tidigare varit ljungbevuxet, är nu skogklätt med andra generationen träd. På 1300 – 1400-talet var berget klätt med ek- och bokträd. Det var innan Erik XIV kunde skryta med att ha bränt Halland ”både tvärs och ändalångs”.
Vapnö församlingssida Vapnödalen är en gammal havsbotten mellan Nyårsåsen och Galgberget som från tidräkningens början mera kunde betraktas som ett våtmarksområde. Vid Galgberget norra del finns ett antal bronsåldersgravar som tyder på människan intåg i Vapnöbygden har skett för flera tusen år sedan.
Fagered församlingssida Fagereds socken utgör en gränsbygd till Västergötland och det gamla Sverige. Om namnets betydelse säger såväl Johan Kalén som Jöran Sahlgren att namnet kommer av ”den fagra (vackra) röjningen”, var då denna fanns? Namnformerna har växlat: Fagraryth under 13 och 1400-talen och Fauröd under 1500-talet.
Långaryd församlingssida Äldre historia Långaryds socken är en av de fem smålandssocknar som överfördes till Hallands län vid kommunreformen 1974. Trakten tros vara bebyggd ungefär vid övergången mellan äldre och yngre stenålder och då utmed Nissan som rinner rakt igenom hela den tre mil långa socknen. De flesta fornminnena är dock daterade till bronsålder.
Skällinge församlingssida av Kent Sjöberg, ordf. i Skällinge hembygdsförening Skällinge ligger i Varbergs kommun, ca 2 mil öster om Varberg, just där slättbygden övergår till skogsbygd. Idag bor här ca 1000 personer. De flesta har sin utkomst inne i Varberg, men ett antal småindustrier finns bl.a. Östergrens och Beta pedagog.
Snöstorp församlingssida av Ture Gustavsson Sockennamnet Snöstorp är lånat från kyrkbyn med samma namn. Namnet har under seklernas lopp ändrat stavning och uttal, inte minst efter att ha fått ny nationalitet. Så tillexempel stavades namnet Snidstrup 1595. Jöran Sahlgren anser att första ledet kan vara ett mansbinamn: Snidh(er) eller Snedh(er), en sned person.
Veinge församlingssida av Bertil Nilsson, Veinge Veinge och Tjärby har varit pastorat sedan urminnes tider, men 1998 blev de en församling som heter Veinge-Tjärby församling. Jag kommer här att skriva om gamla Veinge. Kyrkan i Veinge är sedan 1100-talet, den är ca 800 år. Det blir ungefär 25 generationer som levt och dött under den tiden.
Älvsåker församlingssida En liten socken i norra Halland, av Ingun Adolfsson. Älvsåkers socken, som numera ingår i Kungsbacka kommun, är den nordöstligaste socknen i Hallands län, dock inte i landskapet Halland, dit även den norra grannsocknen Lindome skall räknas. Namnet Älvsåker Sockennamnet Älvsåker stavades tidigare, och ända in i vårt århundrade, Elfsåker.
Östra Karup församlingssida Av Stig Edenfur Östra Karups socken tillhör landskapet Halland men Kristianstads län. Socknen ligger till större delen på Hallandsåsens nordsluttning, men socknens tätast befolkade del är den relativt smala remsa slättbygd, som utbreder sig från åsens fot till Stensån, som bildar sockengräns norrut. Socknens yta utgör knappt 44 kvadratkilometer.