

Fjärås hembygdsgille Fjärås var länge Hallands folkrikaste socken och fram till 1860- talet var det endast Halmstad som hade fler innevånare. Socknen är Hallands fornlämningsrikaste, och det finns över 500 registrerade fasta fornlämningar och fornfynd. Numera ingår vi i Kungsbacka kommun. Fjärås fornminnen handläggs av Riksantikvarieämbetet UV Vest i Kungsbacka och socknens större sevärdheter.

Spannarp församlingssida Tidigare namnformer för det nutida Spannarp har varit Spanderup och Spandorp. Att -orp och -arp kommer av -orp, som betyder nybygge, är välkänt. Ortnamnsforskare anser att förleden antingen kommer från ett gammalt danskt förnamn Spanne, eller syftar på en spanntröskare, en person som tröskar säd mot vissa spannar därav i ersättning. Formen Spannarp.

Getinge församlingssida Getinge socken omges av bergsområden i väster och öster, med en flack slättbygd däremellan, som delas av Suseån.De tre dominerande dragen i det halländska landskapet är kusten, slättbygden och skogsbygden. Getinge socken ligger i övergången mellan slättbygd och skogsbygd. Landskapet genomflytes av Suseån, som har två källflöden.

Harplinge församlingssida Det gamla namnet på Harplinge var Harpljunga. Här växte mycket Ljung. Aggaredsberget, som tidigare varit ljungbevuxet, är nu skogklätt med andra generationen träd. På 1300 – 1400-talet var berget klätt med ek- och bokträd. Det var innan Erik XIV kunde skryta med att ha bränt Halland ”både tvärs och ändalångs”.

Vapnö församlingssida Vapnödalen är en gammal havsbotten mellan Nyårsåsen och Galgberget som från tidräkningens början mera kunde betraktas som ett våtmarksområde. Vid Galgberget norra del finns ett antal bronsåldersgravar som tyder på människan intåg i Vapnöbygden har skett för flera tusen år sedan.

Fagered församlingssida Fagereds socken utgör en gränsbygd till Västergötland och det gamla Sverige. Om namnets betydelse säger såväl Johan Kalén som Jöran Sahlgren att namnet kommer av ”den fagra (vackra) röjningen”, var då denna fanns? Namnformerna har växlat: Fagraryth under 13 och 1400-talen och Fauröd under 1500-talet.

Långaryd församlingssida Äldre historia Långaryds socken är en av de fem smålandssocknar som överfördes till Hallands län vid kommunreformen 1974. Trakten tros vara bebyggd ungefär vid övergången mellan äldre och yngre stenålder och då utmed Nissan som rinner rakt igenom hela den tre mil långa socknen. De flesta fornminnena är dock daterade till bronsålder.

Skällinge församlingssida av Kent Sjöberg, ordf. i Skällinge hembygdsförening Skällinge ligger i Varbergs kommun, ca 2 mil öster om Varberg, just där slättbygden övergår till skogsbygd. Idag bor här ca 1000 personer. De flesta har sin utkomst inne i Varberg, men ett antal småindustrier finns bl.a. Östergrens och Beta pedagog.

Snöstorp församlingssida av Ture Gustavsson Sockennamnet Snöstorp är lånat från kyrkbyn med samma namn. Namnet har under seklernas lopp ändrat stavning och uttal, inte minst efter att ha fått ny nationalitet. Så tillexempel stavades namnet Snidstrup 1595. Jöran Sahlgren anser att första ledet kan vara ett mansbinamn: Snidh(er) eller Snedh(er), en sned person.

Veinge församlingssida av Bertil Nilsson, Veinge Veinge och Tjärby har varit pastorat sedan urminnes tider, men 1998 blev de en församling som heter Veinge-Tjärby församling. Jag kommer här att skriva om gamla Veinge. Kyrkan i Veinge är sedan 1100-talet, den är ca 800 år. Det blir ungefär 25 generationer som levt och dött under den tiden.

Älvsåker församlingssida En liten socken i norra Halland, av Ingun Adolfsson. Älvsåkers socken, som numera ingår i Kungsbacka kommun, är den nordöstligaste socknen i Hallands län, dock inte i landskapet Halland, dit även den norra grannsocknen Lindome skall räknas. Namnet Älvsåker Sockennamnet Älvsåker stavades tidigare, och ända in i vårt århundrade, Elfsåker.

Östra Karup församlingssida Av Stig Edenfur Östra Karups socken tillhör landskapet Halland men Kristianstads län. Socknen ligger till större delen på Hallandsåsens nordsluttning, men socknens tätast befolkade del är den relativt smala remsa slättbygd, som utbreder sig från åsens fot till Stensån, som bildar sockengräns norrut. Socknens yta utgör knappt 44 kvadratkilometer.
Databasen Hallands Befolkning med kyrkoboksavskrifter
Den normerade databasen ”Hallands Befolkning” innehåller kyrkoboksavskrifter av födda 741 000 poster, vigda 201 000 poster, döda 512 000 poster från ca 1680-1952. Totalt nästan 1 455 000 poster. (databas uppdaterad med 15 000 nya poster augusti 2025)
🔍 Sök i databasen Hallands Befolkning
Hjälp och information om kyrkoböcker
Information om församlingarna
Handledningsfilm om Hallands Befolkning
Historien om Hallands Befolkning
Databasen halländska emigranter
I denna utgåva finns 54 000 poster registrerade från 56 socknar som är helt klara, 39 socknar som är påbörjade men inte helt klara, 5 socknar saknar helt registreringar (Askome, Gällared, Lindberg, Lindome samt Östra Karup). De påbörjade socknarna är i de flesta fallen skrivna fram till 1895, + – 5 år. (databas uppdaterad 20250201)
🔍 Sök i databasen med halländska emigranter
Hjälp och information om emigrantregister
Handledningsfilm om halländska emigranter
Amerikanska folkräkningen 1950
Länktips om emigration
Databasen halländska båtsmän
Alla kända rotebåtsmän från Södra/Norra Hallands båtsmanskompani finns med i databasen. Båtsmansregister Halland innehåller ca 6.000 båtsmän.
🔍 Sök i databasen halländska båtsmän
Hjälp och information om halländska båtsmän
Handledningsfilm om halländska båtsmän
Halländska båtsmän avlidna i Karlskrona
Mer fakta om båtsmän
Hitta din båtsman i Riksarkivet
Riksarkivet - Grill Indelningsverket
Centrala Soldatregistret
Databasen halländska bouppteckningar
Person och ortnamnsregister för bouppteckningar från Halland. Dataregistrering av befintligt register från Landsarkivet i Lund. Bouppteckningsregister 1671-1850, innehåller ca 140.000 personer.
🔍 Sök i databasen med halländska bouppteckningar
Hjälp och information om Bouppteckningsregister
Handledningsfilm om halländska bouppteckningar
Databasen halländska antavlor
Här finns över 200 antavlor från Halland, sökbara på både församling och gårdsnamn.
🔍 Sök i databasen med halländska antavlor
Hjälp och information om Antavlor
Handledningsfilm om halländska antavlor
Titta i ortsregistret till boken 50 halländska Antavlor
Sperlingsholm är ett av de stora godsen som ligger i Halmstads närhet och dess ägor omfattade mycket av det som idag är Halmstads tätort.
Genom dessa dokument kan man få en mycket bra bild av hur livet tedde sig för många torpare och bönder som arrenderade mark och fastigheter av godset.
Innehåller fotograferade handlingar som rör delar av Sperlingsholms gods och dess gårdsarkiv från 1600-talets senare del fram till första delen av 1900-talet. Äldre brev och kartor från 1600-talet. Arrendekontrakt för torpare och bönder, ca 2200 sidor från 1780-1930. Bondekontrakt, ca 500 sidor från början av 1800-talet. Personregister anställda från runt 1820. Löneböcker från 1920-1950.
Församlingar som berörs är Breared, Enslöv, Getinge, Halmstad, Harplinge, Holm, Kvibille, Rävinge, Slättåkra, Snöstorp, Steninge, Söndrum, Torup, Trönninge, Tönnersjö samt Övraby.
🔍 Sök i databasen arrendekontrakt
Hjälp och information om Arrendekontrakt
Handledningsfilm om Sperlingsholm
Arrenden och uträkningar 1835
Arrendejournaler 1926-1929
Arrendeförteckning samt Furejorden 1888
Förteckning över personer som var skyldiga att betala mantalspengar. Mantalslängden upptog alla mantalsskrivnas namn, adress, yrke m.m.
Länkar till digitalfotograferade mantalslängder finns församlingsvis under respektive församling.
Några halländska församlingar finns avskrivna i Medlemsportalen.
🔍 Kolumnförklaringar till mantalslängderna
Läs avskrifter av mantalslängder
Handledningsfilm om mantalslängderna
Himle häradsrätt (N) AIa:1 (1667-1670) samt Himle häradsrätt (N) AIa:2 (1670-1675).
Himle häradsrätt omfattar socknarna Grimeton, Gödestad, Hunnestad, Lindberg, Nösslinge, Rolfstorp, Skällinge, Spannarp, Stamnared, Torpa, Träslöv, Tvååker samt Valinge.
Dessa avskrifter som 2023-09-21 är kompletterade med domstolshandlingar fram till och med 1675, öppnar upp möjligheten för alla att ta del av innehållet, även för de som inte är bekanta med att läsa handskrift.
Ett utförligt register finns över alla åren från 1667–1675, som gör det utomordentligt lätt att finna det man söker.
Länk till avskrifter finns även på ovanstående församlingars sidor.
Hallandsfarares Information – medlemstidningen från 1986 till idag
Tidningen är Hallands Släktforskarförenings medlemstidning och utkommer med fyra nummer per år. Den innehåller artiklar om halländsk släktforskning, antavlor, bokrecensioner, efterlysningar samt praktiska tips och råd.
Här kan du söka, läsa, ladda ner och skriva ut alla nummer. Använd artikelregistret för att snabbt hitta det du söker när du redan har information om författare, innehåll eller tidpunkt.
Hallandsfarares Information från 1986 till idag
🔍 Sök i Artikelregistret från 1986 till idag
🔍 Sök i Innehållet från 1986 till idag
Handledningsfilm om Hallandsfarares Information
Halland blev svenskt under trettio år, genom uppgörelsen vid freden i Brömsebro 1645 och permanent svenskt genom freden i Roskilde 1658, dessförinnan var Halland danskt.
Här har vi samlat information om framför allt källorna på danska Rigsarkivet men även andra ingångar till Hallands danska tid, kartor över lens- och häradsindelningen, samt andra nyttiga länkar in i danska och svenska arkiv för att underlätta för er som är intresserade av att utforska och dra nytta av dessa resurser.
Ta del av information om Rigsarkivets källor.
Få vägledning i användningen av danska jordeböcker och mantalslängder.
Utforska Torbjörn Nilssons informativa skrift med begreppsförklaringar som ger dig snabbare tillgång till materialet, upptäck kartor över områdesindelningar.
Sök på en gård i By- och gårdsregistret och få fram vilken sida gården finns på i alla husförhörslängder.
Sockenkatalogen är samma register uppdelat församlingsvis i pdf-filer. För att kunna söka på Riksarkivet krävs ett kostnadsfritt användarkonto.
Riksarkivet - By- och gårdsregister Hallands län
Riksarkivet - Sockenkataloger Hallands län
Hallands Landsbeskrivning 1729 är en nära 4000 sidor lång systematisk redogörelse för gårdar på den halländska landsbygden. För varje socken lämnas dessutom en kort allmän beskrivning. De fyra originalvolymerna ingår i Hallands landskontors arkiv och förvaras i Lunds landsarkiv. Böckerna har digitaliserats församlingsvis och finns under respektive församling samt från dessa länkar.
Hallands Landsbeskrivning 1729 Fjäre fögderi
Hallands Landsbeskrivning 1729 Varbergs fögderi
Hallands Landsbeskrivning 1729 Halmstads fögderi
Hallands Landsbeskrivning 1729 Laholms fögderi
Hallands Landsbeskrivning 1729 – samtliga församlingar alla fögderier
Fögderi och häradsindelning år 1729
Om Hallands Landsbeskrivning 1729
Handledningsfilm om Hallands Landsbeskrivning 1729
Länkar med historik över städer, gårdar, torp och släkter finns under respektive församling.
Bokverk med avfotograferade gårdar med information om gårdarnas areal, hur gården brukas samt ägare och familjeförhållande. Länkar till Gods och gårdar finns även församlingsvis under respektive församling.
Gods och gårdar 1939 – Halland
Gods och gårdar 1943 – Halländska församlingar i Jönköpings län
Gods och gårdar 1945 – Halland
Svensk bebyggelse 1948 – Halland
Svensk bebyggelse 1951 – Halländska församlingar i Älvsborgs län
Hallands bebyggelse 1964
Göteborgs stifts herdaminne ur kyrkan och skolan efter mestadels otryckta källor sammanfört av C.W. Skarstedt.
Utdrag över kyrkoherdar finns församlingsvis under respektive församling.
Arkiv Halland
Arkiv Digital - kyrkoarkiv
Kommunarkiv - Kungsbacka
Kommunarkiv - Varberg
Kommunarkiv - Falkenberg
Kommunarkiv - Halmstad
Kommunarkiv - Hylte
Kommunarkiv - Laholm
Kungliga Biblioteket - Svenska Tidningar
Regionarkivet i Halland
Riksarkivet - Digitala Forskarsalen
Riksarkivet - Landsarkivet i Lund
Riksarkivet - Nationell Arkivdatabas (NAD)