av Klas-Göran Stehn, Falkenberg
Bild från Hallandsfarares Information nr:33 september 1996

Med det här lilla bidraget med anledning av emigrantåret har jag två syften. Dels vill jag berätta lite om mina ”nya” släktingar i Australien, dels vill jag visa att man ibland kan finna sina ”okända” släktingar på ett lite annorlunda sätt. Den minnesgode kan kanske erinra sig att jag en gång berättade om en resa till Småland i sökandet efter min farmors farfar, Petter Löfgrens, rötter. (Hallandsfarares Information Nr 17, 1991 sid. 4-5)

Snart blev det aktuellt för mig att gå åt andra hållet, nämligen att göra en stamtavla med Petter som anfader. Att spåra så många ättlingar som möjligt har varit en spännande och intressant sysselsättning, särskilt som vi varit några stycken som jobbat med detta tillsammans.

Tack vare min förra artikel fick jag kontakt med några för mig då okända släktingar som visade sig hålla på med det samma som jag nämligen sökandet efter Petter Löfgrens ättlingar. Nu gör vi det tillsammans.

Redan innan jag började visste jag att släkten förgrenat sig över tre världsdelar, förutom Europa även USA och Australien. Det försvårar naturligtvis sökandet men gör det samtidigt mer spännande.

Sökandet efter Löfgrens ättlingar

Den första person vars eventuella ättlingar jag försökte spåra var Gustaf Löfgren, en person som är ganska välkänd tack vare Evert Taube och hans Himlajord. Visserligen kallas han John i visan men det beror på att Gustaf inte passade in i visans rytm och vissa friheter får ju en författare ta sig sägs det.Jag visste alltså att Gustaf emigrerat till Australien, jag visste att han haft en farm nära Ipswich i Queensland och som sagt att han besjungits av Taube men inte mycket mer.

Då erinrade jag mig ett brev som jag sett i min pappas gömmor, ett brev undertecknat av en viss Bertie Löfgren. En son eller? Min far hade aldrig besvarat det där brevet men det fanns en adress och jag skrev ett brev till den där adressen där jag berättade om mig själv och vad jag var intresserad av. Efter ett tag så kom det faktiskt ett svar. Inte från Bertie utan från hans dotter Nyrene Andersen som nu bodde på den adressen. Bertie levde vid den tidpunkten och han var sonson till Gustaf. Han dog 1991.

Det skulle visa sig att jag haft stor tur. Nyrene, som jag sedan brevväxlat med, höll på att släktforska på den australiska grenen av släkten Löfgren eller Lofgren som de kallar sig där nere. I nuläget så har jag fått faktauppgifter på inte mindre än 134 ättlingar till Gustaf Löfgren (se även faktaruta 2)

Gustaf Löfgrens levnadshistoria

Gustaf föddes i Göteborg den 1/6 1860 (modern Johanna Britta sålde lax i Göteborg och några av hennes barn är födda där eller på vägen dit!!). Gustaf gick till sjöss när han var 13 år och lockades så småningom (1883) till Australien av den äldre brodern Bernhard som bl.a. arbetade på en kolpråm på Brisbane River.

Då som nu var det svårt att få jobb i hemlandet. År 1900 återvände Bernhard till Falkenberg men Gustaf blev kvar. En gång, 1914, besökte han hemlandet. Det blev ett lite längre besök än planerat på grund av första världskrigets utbrott.

Efter några år (uppgifterna om när varierar) köpte han en farm på 650 acres i Crimson Creek, 16 km från Ipswhich i Queensland. Det är på denna farm som Evert Taube senare kommer att besöka honom. Gustaf sysslade med sädesodling, mjölk-produktion, svin- och boskapsuppfödning samt -mest omtalat- en citrusodling.

I detalj kan jag inte här gå in på Gustafs alla öden och äventyr. Intresserade hänvisas till käll-förteckningen. År 1932 gick Gustaf ur tiden, farmen är numera övergiven och ättlingarna spridda över kontinenten men fortfarande med en koncentration i Queensland. Ett minne från farmen – en apelsinplanta från Crimson Creek finns nu i Falkenbergs kommuns växthus. Plantan skänktes till staden av Stig Hokanson, svenskättad Taubeforskare i Brisbane.

Sökandet efter Lundhs ättlingar

Den andre personen vars ättlingar jag försökte spåra var min farmors kusin John Lundh. Han var mer okänd för mig än Gustaf, det var ingen som man talade om i släkten.

Att han emigrerat till Australien hade jag sett i en bouppteckning från 1938. Där stod att han var gift, hade tre barn och ”vistades å känd ort i Australien”. Men vilken? Även här kom ett brev till en viss hjälp. Jag fann ett gammalt brev adesserat till min farmor och undertecknat John Lundh, Kilkivan, Queensland, Australien. Han hade alltså bott i Kilkivan, men på vilken adress? Och fanns det någon ättling efter honom kvar där? Och hur skulle jag i så fall få reda på det?

Jag försökte med att skriva ett brev till en lokal tidning i Kilkivan. Jag berättade hur det låg till och hoppades på att de skulle införa det i tidningen. Om det nu fanns någon tidning på orten?

Och faktiskt: någon månad senare ringde telefonen och i andra ändan på tråden presenterade sig en Mr Gary Lundh från Gunalda i Queensland. Hanvisade sig vara sonson till John och han hade mycket överraskad läst om mitt brev i The Bush Telegraph som tidningen heter. Nu har jag brevkontakt med hans moder. Familjen blev mycket glad eftersom de tidigare inte kände till om det fanns några släktingar i Sverige.

John Lundhs levnadshistoria

John Knut Lundh föddes i Falkenberg 1887. John blev liksom fadern sjöman. Till Brisbane kom John 1910. Han blev kvar i landet och bildade familj 1919 då han också etablerade sig som byggmästare i Kilkivan.

Man beräknar att han byggt 60 á 70 % av husen i Kilkivan. 1951 drog han sig tillbaka och flyttade då till Brisbane. John dog 1966. Hans son Clive och sonson Gary driver idag en köksinredningsfirma.