Halland under dansktiden
Under 1640-talet uppmanade den danske kungen Christian IV prästerna i Danmark att börja föra register över invånarna i församlingarna. Detta initiativ ledde till att det i Skåne finns cirka 25 församlingar med kyrkoböcker som sträcker sig tillbaka till 1640-talet. Det är ett värdefullt historiskt arkivmaterial som ger inblick i människors liv och händelser under den tiden.
Av den anledningen är det synd att Halland blev svenskt 1645, vilket hindrade att vi har motsvarande kyrkoböcker från den perioden. Om Halland hade förblivit en del av Danmark, skulle vi förmodligen ha haft tillgång till ännu äldre kyrkoböcker. Trots det finns det en ljusglimt för forskare och historieentusiaster. Många av de intressanta källorna från Rigsarkivet i Köpenhamn har blivit digitaliserade och finns tillgängliga på nätet. Materialet består bl.a. av räkenskaper, jordeböcker, skattelängder och korrespondens från de tre halländska lenen, Varberg, Halmstad och Laholm.
Här har vi samlat information om framför allt källorna på Rigsarkivet men även andra ingångar till Hallands danska tid, kartor över lens- och häradsindelningen, samt andra nyttiga länkar in i danska och svenska arkiv för att underlätta för er som är intresserade av att utforska och dra nytta av dessa resurser.
Information om alla församlingar
Databasen Hallands Befolkning med kyrkoboksavskrifter
Den normerade databasen ”Hallands Befolkning” innehåller kyrkoboksavskrifter av födda 741 000 poster, vigda 201 000 poster, döda 512 000 poster från ca 1680-1952. Totalt nästan 1 455 000 poster. (databas uppdaterad med 15 000 nya poster augusti 2025)
🔍 Sök i databasen Hallands Befolkning
Hjälp och information om kyrkoböcker
Information om församlingarna
Handledningsfilm om Hallands Befolkning
Historien om Hallands Befolkning
Databasen halländska emigranter
I denna utgåva finns 54 000 poster registrerade från 56 socknar som är helt klara, 39 socknar som är påbörjade men inte helt klara, 5 socknar saknar helt registreringar (Askome, Gällared, Lindberg, Lindome samt Östra Karup). De påbörjade socknarna är i de flesta fallen skrivna fram till 1895, + – 5 år. (databas uppdaterad 20250201)
🔍 Sök i databasen med halländska emigranter
Hjälp och information om emigrantregister
Handledningsfilm om halländska emigranter
Amerikanska folkräkningen 1950
Länktips om emigration
Databasen halländska båtsmän
Alla kända rotebåtsmän från Södra/Norra Hallands båtsmanskompani finns med i databasen. Båtsmansregister Halland innehåller ca 6.000 båtsmän.
🔍 Sök i databasen halländska båtsmän
Hjälp och information om halländska båtsmän
Handledningsfilm om halländska båtsmän
Halländska båtsmän avlidna i Karlskrona
Mer fakta om båtsmän
Hitta din båtsman i Riksarkivet
Riksarkivet - Grill Indelningsverket
Centrala Soldatregistret
Databasen halländska bouppteckningar
Person och ortnamnsregister för bouppteckningar från Halland. Dataregistrering av befintligt register från Landsarkivet i Lund. Bouppteckningsregister 1671-1850, innehåller ca 140.000 personer.
🔍 Sök i databasen med halländska bouppteckningar
Hjälp och information om Bouppteckningsregister
Handledningsfilm om halländska bouppteckningar
Databasen halländska antavlor
Här finns över 200 antavlor från Halland, sökbara på både församling och gårdsnamn.
🔍 Sök i databasen med halländska antavlor
Hjälp och information om Antavlor
Handledningsfilm om halländska antavlor
Titta i ortsregistret till boken 50 halländska Antavlor
Sperlingsholm är ett av de stora godsen som ligger i Halmstads närhet och dess ägor omfattade mycket av det som idag är Halmstads tätort.
Genom dessa dokument kan man få en mycket bra bild av hur livet tedde sig för många torpare och bönder som arrenderade mark och fastigheter av godset.
Innehåller fotograferade handlingar som rör delar av Sperlingsholms gods och dess gårdsarkiv från 1600-talets senare del fram till första delen av 1900-talet. Äldre brev och kartor från 1600-talet. Arrendekontrakt för torpare och bönder, ca 2200 sidor från 1780-1930. Bondekontrakt, ca 500 sidor från början av 1800-talet. Personregister anställda från runt 1820. Löneböcker från 1920-1950.
Församlingar som berörs är Breared, Enslöv, Getinge, Halmstad, Harplinge, Holm, Kvibille, Rävinge, Slättåkra, Snöstorp, Steninge, Söndrum, Torup, Trönninge, Tönnersjö samt Övraby.
🔍 Sök i databasen arrendekontrakt
Hjälp och information om Arrendekontrakt
Handledningsfilm om Sperlingsholm
Arrenden och uträkningar 1835
Arrendejournaler 1926-1929
Arrendeförteckning samt Furejorden 1888
Förteckning över personer som var skyldiga att betala mantalspengar. Mantalslängden upptog alla mantalsskrivnas namn, adress, yrke m.m.
Länkar till digitalfotograferade mantalslängder finns församlingsvis under respektive församling.
Några halländska församlingar finns avskrivna i Medlemsportalen.
🔍 Kolumnförklaringar till mantalslängderna
Läs avskrifter av mantalslängder
Handledningsfilm om mantalslängderna
Himle häradsrätt (N) AIa:1 (1667-1670) samt Himle häradsrätt (N) AIa:2 (1670-1675).
Himle häradsrätt omfattar socknarna Grimeton, Gödestad, Hunnestad, Lindberg, Nösslinge, Rolfstorp, Skällinge, Spannarp, Stamnared, Torpa, Träslöv, Tvååker samt Valinge.
Dessa avskrifter som 2023-09-21 är kompletterade med domstolshandlingar fram till och med 1675, öppnar upp möjligheten för alla att ta del av innehållet, även för de som inte är bekanta med att läsa handskrift.
Ett utförligt register finns över alla åren från 1667–1675, som gör det utomordentligt lätt att finna det man söker.
Länk till avskrifter finns även på ovanstående församlingars sidor.
Hallandsfarares Information – medlemstidningen från 1986 till idag
Tidningen är Hallands Släktforskarförenings medlemstidning och utkommer med fyra nummer per år. Den innehåller artiklar om halländsk släktforskning, antavlor, bokrecensioner, efterlysningar samt praktiska tips och råd.
Här kan du söka, läsa, ladda ner och skriva ut alla nummer. Använd artikelregistret för att snabbt hitta det du söker när du redan har information om författare, innehåll eller tidpunkt.
Hallandsfarares Information från 1986 till idag
🔍 Sök i Artikelregistret från 1986 till idag
🔍 Sök i Innehållet från 1986 till idag
Handledningsfilm om Hallandsfarares Information
Halland blev svenskt under trettio år, genom uppgörelsen vid freden i Brömsebro 1645 och permanent svenskt genom freden i Roskilde 1658, dessförinnan var Halland danskt.
Här har vi samlat information om framför allt källorna på danska Rigsarkivet men även andra ingångar till Hallands danska tid, kartor över lens- och häradsindelningen, samt andra nyttiga länkar in i danska och svenska arkiv för att underlätta för er som är intresserade av att utforska och dra nytta av dessa resurser.
Ta del av information om Rigsarkivets källor.
Få vägledning i användningen av danska jordeböcker och mantalslängder.
Utforska Torbjörn Nilssons informativa skrift med begreppsförklaringar som ger dig snabbare tillgång till materialet, upptäck kartor över områdesindelningar.
Sök på en gård i By- och gårdsregistret och få fram vilken sida gården finns på i alla husförhörslängder.
Sockenkatalogen är samma register uppdelat församlingsvis i pdf-filer. För att kunna söka på Riksarkivet krävs ett kostnadsfritt användarkonto.
Riksarkivet - By- och gårdsregister Hallands län
Riksarkivet - Sockenkataloger Hallands län
Hallands Landsbeskrivning 1729 är en nära 4000 sidor lång systematisk redogörelse för gårdar på den halländska landsbygden. För varje socken lämnas dessutom en kort allmän beskrivning. De fyra originalvolymerna ingår i Hallands landskontors arkiv och förvaras i Lunds landsarkiv. Böckerna har digitaliserats församlingsvis och finns under respektive församling samt från dessa länkar.
Hallands Landsbeskrivning 1729 Fjäre fögderi
Hallands Landsbeskrivning 1729 Varbergs fögderi
Hallands Landsbeskrivning 1729 Halmstads fögderi
Hallands Landsbeskrivning 1729 Laholms fögderi
Hallands Landsbeskrivning 1729 – samtliga församlingar alla fögderier
Fögderi och häradsindelning år 1729
Om Hallands Landsbeskrivning 1729
Handledningsfilm om Hallands Landsbeskrivning 1729
Länkar med historik över städer, gårdar, torp och släkter finns under respektive församling.
Bokverk med avfotograferade gårdar med information om gårdarnas areal, hur gården brukas samt ägare och familjeförhållande. Länkar till Gods och gårdar finns även församlingsvis under respektive församling.
Gods och gårdar 1939 – Halland
Gods och gårdar 1943 – Halländska församlingar i Jönköpings län
Gods och gårdar 1945 – Halland
Svensk bebyggelse 1948 – Halland
Svensk bebyggelse 1951 – Halländska församlingar i Älvsborgs län
Hallands bebyggelse 1964
Göteborgs stifts herdaminne ur kyrkan och skolan efter mestadels otryckta källor sammanfört av C.W. Skarstedt.
Utdrag över kyrkoherdar finns församlingsvis under respektive församling.
Arkiv Halland
Arkiv Digital - kyrkoarkiv
Kommunarkiv - Kungsbacka
Kommunarkiv - Varberg
Kommunarkiv - Falkenberg
Kommunarkiv - Halmstad
Kommunarkiv - Hylte
Kommunarkiv - Laholm
Kungliga Biblioteket - Svenska Tidningar
Regionarkivet i Halland
Riksarkivet - Digitala Forskarsalen
Riksarkivet - Landsarkivet i Lund
Riksarkivet - Nationell Arkivdatabas (NAD)
Digitaliserat halländskt källmaterial från danska tiden
Före freden i Brömsebro 1645 tillhörde Halland Danmark. Det mesta av det bevarade skriftliga materialet från den tiden förvaras i Rigsarkivet i Köpenhamn. Materialet inkluderar räkenskaper, jordeböcker, skattelängder och korrespondens från de tre halländska lenen, Varberg, Halmstad och Laholm.
I Torbjörn Nilssons handledningsskrift “Digitaliserat halländskt källmaterial från danska tiden” får du en översikt av det fotograferade materialet och en generell beskrivning av hur landskapet var indelat. Du hittar information om Rigsarkivets källor, vägledning för att använda danska jordeböcker och mantalslängder i hans informativa skrift som inkluderar begreppsförklaringar som hjälper dig att snabbt komma åt materialet samt tips för en smidigare navigering genom de digra danska tillgångarna på Rigsarkivet.
Dokument på Medlemsportalen: Digitaliserat halländskt källmaterial från danska tiden (pdf)
Handledning till danska jordeböcker och mantalslängder
Denna handledning är baserad på Anders R Nilssons tolkning av danska jordeböcker och mantalslängder såsom de är skrivna för Älvsåkers socken. Jordeböckerna delades in i Leeg (båtlag?) där stora socknar som Tölö, Fjärås, Vallda och Onsala var indelade i två leeg medan Älvsåker och Lindome bestod av var sitt. Mantalslängderna delades in i fierdingar som kan gå över flera socknar. Exempelvis så bildar alla Älvsåkers och Tölös byar en fierding. Under senare åren strax före 1645 så skrevs mantalslängderna för hela häradet, utan fierdingsindelning.
Dokument på Medlemsportalen: Handledning till danska jordeböcker och mantalslängder (pdf)
Rigsarkivet – Ældre hjælpemidler til arkivbenyttelse
Äldre arkivöversikter som du kan använda för att söka i Rigsarkivets samlingar. Arkivöversikterna är skannade och sökbara som PDF-filer. Arkivöversikterna innehåller beskrivningar av de arkiv som – vid utgivningstillfället – fanns i samlingarna och hjälpmedel för att använda dem. Tänk på att arkivöversikterna är av äldre datum och att vissa uppgifter kan vara inaktuella, precis som arkiven kan registreras olika i arkivdatabasen Daisy och på Arkivalieronline.
Källa: Rigsarkivet / Brug & udforsk / Rigsarkivets vejledninger A-Z / Hjælpemidler til arkivbenyttelse
“Rigsarkivet og hjælpemidlerne til dets benyttelse” är den källa som Rigsarkivet rekommenderar att man börjar med för att få en överblick av arkivmaterialet.
Länk till Rigsarkivet: Rigsarkivet og hjælpemidlerne til dets benyttelse I. Centraladministrationen indtil 1848 (1983-1983)
Länk till Rigsarkivet: Rigsarkivet og hjælpemidlerne til dets benyttelse II. Rigsarkivet og hjælpemidlerne til dets benyttelse II. Centraladministrationen efter 1848 (1848-1990)
Länk till Rigsarkivet: Rigsarkivet og hjælpemidlerne til dets benyttelse III. Forsvarets Arkiver (1984-1984)
Länk till Rigsarkivet: Rigsarkivet og hjælpemidlerne til dets benyttelse IV. Privatarkiver (1984 – 1999)
Vill du ladda hem ovanstående eller andra arkivöversikter som PDF-fil kan du göra det från Rigsarkivets sida Ældre hjælpemidler til arkivbenyttelse
Lunds stifts landebok 1569
Den upprättades efter reformationen för att dokumentera de gårdar som ägdes av kyrkan och de inkomster kyrkan fick. Finns tryckt i 3 band, del 2 innehåller Halland, utgiven av K. G. Ljungggren och Bertil Ejder. Den del som berör Halland finns på Halmstad stadsbibliotek.
Källa: Lunds Universitet.
Titel: Lunds stifts landebok. D. 1, Nuvarande Malmöhus län
Länk till del 1 på Lunds Universitet: https://www.ht.lu.se/serie/5336257/
Titel: Lunds stifts landebok. D. 2, Nuvarande Kristianstads, Hallands och Blekinge län samt Bornholm
Länk till del 2 på Lunds Universitet: https://www.ht.lu.se/serie/5336262/
Titel: Lunds stifts landebok. D. 3, Tillkomst, innehåll, handskrifter samt register
Länk till del 3 på Lunds Universitet: https://www.ht.lu.se/serie/5336282/
Hallandslistan i Kung Valdemars jordebok
Ett kapitel ur boken “Mellan Slott och Lagg”, (ISBN 978-91-89578-65-4).
Kapitel: “Hallandslistan i Kung Valdemars jordebok: nya perspektiv på Hallands tidigmedeltida skattesystem”, av Ing-Marie Nilsson.
Hallandslistan är en sammanställning av kungens inkomster från skatt, kungliga egendomar och verksamheter samt böter. Den förtecknar hur många beskattningsbara bönder som fanns i vart och ett av landskapets åtta härader, samt hur stora intäkterna var från respektive område.
Källa: Lunds Universitet
Länk till publikationen på Lunds Universitet: https://lucris.lub.lu.se/ws/portalfiles/portal/13787098/27b_dman2016Nilsson.pdf
Kung Valdemars jordebok är en urkund på latin från omkring år 1300 från Sorø kloster som är en avskrift på pergament av dokument från 1200-talet. Den upprättades på initiativ av kung Valdemar Sejr och består bland annat av en matrikel över vilka som ägde jord i dåtidens danska välde. Jordeboken är en viktig historisk källa där många orter i nutidens Danmark, Tyskland, Sverige och Estland nämns i skrift för första gången.
Källa: Wikipedia
Läshjälp dansk text – före 1646
Det är lika knepigt att läsa handstilen i äldre dokument på datorskärmen såväl som direkt ur källskriften och tyvärr finns det bara ett sätt att lära sig, övning och åter övning. Man kan emellertid ganska enkelt skapa ett dokument med ”utklipp” av enskilda ord eller fraser att använda som hjälp vid läsproblem. Att ha detta dokument vid sidan av den text man skall läsa är ett effektivt sätt att arbeta på. Vi har gjort ett enkelt dokument med namn ord och siffror för åren mellan 1635 och 1646 som vi kallar ”Läshjälp dansk text – före 1646”, eftersom Halland fram till 1645 hörde till Danmark och källorna finns på Rigsarkivet i Köpenhamn.
Läshjälp dansk text – före 1646
Rigsarkivet Arkivfaglig litteratur
Ordliste til brug for medarbejdere ved Rigsarkivets 2. afdeling, 1977
Syftet med denna ordlista är att ge ett praktiskt hjälpmedel att använda i det dagliga arbetet på Riksarkivets 2:a avdelning. Man har tänkt både på dem för vilka detta arbete är något nytt och till de mer utbildade arkivanvändarna. För många kommer en del av materialet att vara självklart, men ett antal specifik information har tagits med som det kan vara praktiskt att ha till hands dagligen, t ex hänvisningar till lagar, handböcker, litteratur, upplösning av förkortningar m.m. .
Källa: Rigsarkivet / Arkivalieronline / Registraturer og vejledninger / Arkivfaglig litteratur / Ordliste til brug for medarbejdere ved Rigsarkivets 2. afdeling. Udgivet af Rigsarkivet 1977
Länk: https://www.sa.dk/ao-soegesider/da/other/index-creator/27/17098347/17178057
Fra gammel dansk ret til ny svensk ret. Den retlige forsvenskning i de tabte territorier 1645-1683, af Inger Dübeck
Källa: Rigsarkivet / Arkivalieronline / Registraturer og vejledninger / Arkivfaglig litteratur / Fra gammel dansk ret til ny svensk ret. Den retlige forsvenskning i de tabte territorier 1645-1683, af Inger Dübeck
Länk: https://www.sa.dk/ao-soegesider/da/other/index-creator/27/17098347/17287782
Rigsarkivet Danmarks hukommelse
Rigsarkivet i Danmark har många av de viktigaste källorna för släktforskning och det går ofta att hitta mycket information om ens släkt. I Arkivalieronline kan du hitta och läsa alla handlingar som är digitaliserade av Rigsarkivet. I arkivdatabasen Daisy kan du beställa icke digitaliserade dokument för användning i en läsesal.
Källa: Rigsarkivet / Arkivalieronline / Daisy
Rigsarkivet Regnskaber 1559-1660, Lensregnskaber: Lensregnskaber (1559 – 1662)
Detta är den främsta källan när det gäller person- och gårdsforskning. Länsräkenskaperna är mikrofilmade och går inte att få fram i original. Länsräkenskapernas indelning är enligt följande: A – Regnskaber, B – Jordebøger, C – Extraskattemandtaller, D – Kvittanciarumsbilag.
A - Regnskaber
Extrakter, intäkts och utgifts räkenskaper med bilagor.
Källa: Rigsarkivet / Arkivalieronline / Regnskaber / Lensregnskaber / Lensregnskaber (1559 – 1662)
B - Jordebøger
Längder över de budgeterade skatteintäkterna, i verkligheten bilagor till intäktsräkenskaperna.
Källa: Rigsarkivet / Arkivalieronline / Regnskaber / Lensregnskaber / Lensregnskaber (1559 – 1662)
C - Extraskattemandtaller
De efter hand årligen återkommande extraskatterna, härtill kommer en mängd lösa bilagor i form av skattebrev och annat.
Källa: Rigsarkivet / Arkivalieronline / Regnskaber / Lensregnskaber / Lensregnskaber (1559 – 1662)
D - Kvittanciarumsbilag
Räntemästarens årliga kvitteringar för avlagd räkenskap, samt länsbrev, inventarier och annat.
Källa: Rigsarkivet / Arkivalieronline / Regnskaber / Lensregnskaber / Lensregnskaber (1559 – 1662)
Rigsarkivet Kancelliets brevbøger. Udgivet af Rigsarkivet 1885-2005
Består av så kallade öppna brev, det vill säga förordningar och lagar, som skall kungöras, samt utnämningar o. dyl.
Kancelliets brevbøger vedrørende Danmarks indre forhold i uddrag (1551-1660)
Källa: Rigsarkivet / Arkivalieronline / Centraladministrationen / Danske Kancelli / Rigsarkivet, Arkivskabte Hjælpemidler, Kancelliets brevbøger vedrørende Danmarks indre forhold i uddrag. Udgivet af Rigsarkivet 1885-2005. (1551-1660)
Länk: https://www.sa.dk/ao-soegesider/da/other/index-creator/149/17098347/17287765
Kancelliets brevbøger, navneregister (1551 – 1660)
Kancelliets brevbøger, sagregister (1551 – 1660)
Kancelliets brevbøger, stedregister (1646 – 1660)
Rigsarkivet Kongens retterting 1536-1660
Højesterets forgænger, landets højeste domstol. Her finder du dele af rettertingets arkiv 1536-1660, bl.a. stævninger, voteringer og domme.
Källa: Rigsarkivet / Arkivalieronline / Retsvæsen / Retsvæsen: Kongens retterting
Länk: https://www.sa.dk/ao-soegesider/da/other/other-collection/39
En domstol som fanns parallellt med Herredagsdomstolarna och som var specialiserad på egendom- och panträtten. I domstolen dömde Rikets Kansler och bägge dessa domstolar ersattes 1661 av Höjesteret. Tre tryckta volymer med register har givits ut. Det finns register till varje volym. Det innehåller material som berör Halland.
Kongens Rettertings Domme 1595-1604 (1881-83)
Länk till PDF-fil på Danskernes Historie Online: https://slaegtsbibliotek.dk/920810.pdf
Det Kongelige Rettertings Domme fra Christian III:s tid 1537-1540 (1959)
Länk till PDF-fil på Danskernes Historie Online: https://slaegtsbibliotek.dk/910719.pdf
Det Kongelige Rettertings Domme fra Christian III:s tid 1540-1544 (1969)
Herredagsdombøger
Registrering i Seddelregistratur 21
Källa: Rigsarkivet / Arkivalieronline / Retsvæsen / Retsvæsen: Kongens retterting / Seddelregistratur 21: Kongens Retterting (1536 – 1660)
Länk: https://www.sa.dk/ao-soegesider/da/other/index-creator/39/101809/17287714
Ej undersökt vad som finns om Halland.
Rigsarkivet Kong Valdemars jordebog 1230
Kong Valdemars Jordebog er ført i perioden fra 1190 og frem til 1300. Den første deciderede matrikulering af Danmarks jordejendom med henblik på beskatning. Kong Valdemars jordebog blev i 1688 afløst af Christian 5.s matrikel.
Källa: Rigsarkivet / Arkivalieronline / Ejendomme / Kong Valdemars Jordebog
Länk: https://www.sa.dk/ao-soegesider/da/other/other-collection/44
Riksarkivet Falkmanska registret
En förteckning över 7500 arkivalier från Skåne, Halland, Blekinge, Gotland, Bohuslän och Jämtland. Registret består av två stora handskrivna förteckningar i fem band som framtagits av Lantmätaren Ludvig B Falkman under senare delen av 1800-talet. Det omfattar en hel del upplösta och omordnade arkiv, men eftersom här finns ett utförligt ort och personregister är det ändå ett värdefullt hjälpmedel. Detta register finns på Arkiv Digital, på Rigsarkivets forskarexpeditionen och en kopia finns på Landsarkivet i Lund.
Källa Riksarkivet: Falkmans register (ex 1), Förteckningar över handlingar rörande Skåne, Halland och
Blekinge, SE/LLA/30091/-/1 (1845-1846), bildid: A0066000_00001
Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0066000_00001
Källa Riksarkivet: Falkmans register (ex 1), Förteckningar över handlingar rörande Skåne, Halland och
Blekinge, SE/LLA/30091/-/2 (1845-1846), bildid: A0066001_00001
Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0066001_00001
Rigsarkivet Arkivdatabasen Daisy – danska NAD
I arkivdatabasen Daisy kan du söka efter arkiv och se information om dem. Beställa arkiv för användning i läsesal. Se digitaliserade arkiv online. Daisy innehåller information om Riksarkivets samlingar av arkiv från 1100-talet fram till idag, skapade av statliga och privata arkivskapare (myndigheter, företag, privatpersoner etc.).
Källa: Rigsarkivet / Daisy
Arkiv som är intressanta för halländska släktforskare är:
Regnskaber 1559-1660, Byfogedregnskaber
De omfattar de ordinarie årliga stadsskatterna men också rättsavgifter t.ex. böter och tilfälliga tullintäkter.
Innehåll Halland:
Falkenberg: 1620-1638
Kungsbacka: 1622-1643
Varberg: 1607-1610, 1620-1643
Halmstad: 1610-1611, 1613-1614, 1619-1623, 1626-1642
Laholm: 1605-1606, 1611-1612, 1617-1619, 1622-1623, 1625-1635, 1637-1639
Regnskaber 1559-1660, Byfogedregnskaber
Regnskaber 1559-1660, Ekstraskatteregnskaber
Regnskaber over købstædernes ekstraskatter (1621 – 1661)
Innehåll Halland från 1635 till 1646
Regnskaber 1559-1660, Ekstraskatteregnskaber
Regnskaber 1559-1660, Bygningsregnskaber
Innehåll Halland:
Varberg: 1592-1622
Halmstad: 1596-1622
Laugholm: 1609-1622
Regnskaber 1559-1660, Bygningsregnskaber
Fortærings- og rejseregnskaber
Register: Folioreg. 108b sid 2-5
Innehåll Halland:
Den svenske konges følge i Halmstad 1619
Regnskaber 1559-1660, Fortærings- og rejseregnskaber
Regnskaber 1559-1660, Toldregnskaber
Innehåll Halland:
Kongsback: 1622-1623, 1627-1630, 1636-1644
Varberg: 1610-1613, 1620-1645
Halmstad: 1609-1619, 1621-1645
Laholm: 1605-1606, 1611-1612, 1617-1619, 1621-1643
Regnskaber 1559-1660, Toldregnskaber
Rigsarkivet Dansk Demografisk Database (DDD)
Folkräkningar 1769-1930. Kyrkoböcker. Emigranter. Invandrare. Här i Dansk Demografisk Database (DDD) kan du söka information i en lång rad olika källor. Du kan söka efter individer eller familjer när du har lite information i förväg. Vidare måste personerna du söker finnas i databaserna. Data läggs till databaserna fortlöpande.
Länk: https://ddd.dda.dk
Diplomatarium Danicum
Diplomatarium Danicum ger ut källorna till Danmarks historia under medeltiden i en textkritisk utgåva och i en modern dansk översättning.
Diplomatarium Danicum är en modern källutgåva, som innehåller alla diplomer (brev med rättsstiftande innehåll) som berör dåvarande Danmark, dvs. det nuvarande konungariket, Skåne, Halland och Blekinge samt Sønderjylland, i kronologisk ordning till och med 1412. För oss hallänningar finns mycket intressant att läsa.
Länk: https://diplomatarium.dk
Københavns Stadsarkiv
Københavns Stadsarkiv är ett kulturhistoriskt arkiv vars syfte är att samla skriftligt källmaterial som är viktigt för Køpenhamnsborna och deras stads historia, samt att göra det tillgängligt för myndigheter, allmänhet och forskning.
Länk: https://kbharkiv.dk
Københavns Stadsarkiv / Politiets registerblade 1890-1923
Politiets registerblade var en forløber for folkeregistret. Her er alle københavnere over 10 år registreret i perioden mellem 1890-1923.
Länk: https://kbharkiv.dk/brug-samlingerne/kilder-paa-nettet/politiets-registerblade/
Københavns Stadsarkiv / Begravelser i København
Her kan du finde digitaliserede kilder om begravelser i København for perioden 1805-1942. Begravelsesprotokollerne fra perioden 1861-1940 er indtastede af frivillige og derfor søgbare på fx navn og adresse. Fra perioden 1805-1862 er der kun bevaret begravelsesprotokoller fra Assistens Kirkegard.
Länk: https://kbharkiv.dk/brug-samlingerne/kilder-paa-nettet/begravelser-i-koebenhavn/
Slægtshistorisk forening før Storkøbenhamn
Föreningens mål är att sammanföra personer med intresse för släkthistoria genom gemensamma insatser såsom informativa föreläsningar, exkursioner med mera, med avsikt att öka kunskapen om släktforskning och dess metoder.
Länk: https://genealogi-kbh.dk
Samfundet for Dansk Genealogi og Personalhistorie
Samfundet for Dansk Genealogi og Personalhistorie grundades 1879. Det är Danmarks äldsta förening för släktforskning. Samfundet är en förening vars syfte är att väcka och upprätthålla intresse för släktforskning och personhistoria. Syftet söks uppnås genom utgivning av Personal History Journal och andra publikationer samt genom föreläsningar och informationsverksamhet.
Länk: https://www.genealogi.dk/index.php
Krabsens Stednavnebase
Her findes alle sogne (Forsamlinger) og väsentlige stednavne. Ret ofte, står der et stednavn, i stedet for sognet i KB – specielt når det er et fremmet sogn. Husk, kun at bruge basen som vejledende.
Länk: https://www.krabsen.dk/stednavnebase/
Hallands indelning fram till 1516
Före 1645, då Halland blev svenskt “på prov”, hade landskapet en något annorlunda indelning än vad vi är vana vid. Halland i sig var inget län, utan kallades provins. Provinsen var uppdelad i flera mindre län (här kallade len). Indelningen har varierat över tid. Långt tillbaka var landskapet alltså delat i norra och södra Halland som styrdes från Varberg, respektive från Laholm. Det förekom även flera mer eller mindre tillfälliga len, som t.ex. Munkaskogs len. Halland bestod fram till 1516 av två len.
Hallands indelning fram till 1516
Hallands indelning från ca 1543
År 1516 utskildes Halmstad härad och förlänades separat fram till 1530 då den återgick till Laholms len. År 1543 utskildes Halmstad härad på nytt till eget len. Från 1599 ingick även Årstad härad i lenet. Från c:a 1543 var landskapet indelat i tre len som styrdes från Varberg, Halmstad och Laholm. Dessa var: Varberg len, Halmstad len (från 1599 även Årstad Hd), Lagaholm len (Laholm len).
Hallands indelning från ca 1543
Halland generalkarta, datering 1650
Källa Riksarkivet: Sverige Topografiska kartor, Halland, generalkartor, SE/KrA/0400/16A/001 (1650), bildid: K0002995_00001
Länk till karta: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/K0002995_00001
Halland generalkarta, datering 1651-1655
“Special Landkort och Geographisk Afrittningh öffuer Hallandh med des Situation och Beskaffenheet. Hvilket finnis på sielfia chartan noterat och bescriberat som ähr Landmärcke, Häradt och sockne, skillnader och annat notabelt, som derúthi landsorten kunne finnas Hvilket här under deels specificerat ähr.”
Källa Riksarkivet: Sverige Topografiska kartor, Halland, generalkartor, SE/KrA/0400/16A/002 (1651-55), bildid: K0002996_00001
Länk till karta: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/K0002996_00001
Halland generalkarta, datering 1650
“Alle dhe wäger, som emellan Mark, Kind, Sefwendehl och Askims Herader, och Halland löpe öfwer Grentzen.”
Källa Riksarkivet: Sverige Topografiska kartor, Halland, detaljkartor, SE/KrA/0400/16B/001 (1650), bildid: K0003019_00001
Länk till karta: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/K0003019_00001
Halland detaljkarta, datering 1650
Varberg-Hestra-Bolmen-Nöttja-Halmstad.
Källa Riksarkivet: Sverige Topografiska kartor, Halland, detaljkartor, SE/KrA/0400/16B/002 (1650), bildid: K0003020_00001
Länk till karta: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/K0003020_00001
Halland detaljkarta, datering 1650
Halmstad-Nött ja-V.Torsås-Holje-Ö,Broby-Båstad-Laholm.
Källa Riksarkivet: Sverige Topografiska kartor, Halland, detaljkartor, SE/KrA/0400/16B/003 (1650), bildid: K0003021_00001
Länk till karta: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/K0003021_00001
Danske Slægtsforskere / Forum
Danske Slægtsforskere er landets største slægtsforskerforening med næsten 8000 medlemmer. Foreningen blev stiftet 27. maj 1989 og blev den 5. maj 2018 fusioneret med Sammenslutningen af Slægtshistoriske Foreninger.
I detta forum har du möjlighet att få hjälp att hitta släkt/förfäder i Danmark, hjälp för tolkning av texter samt hjälp att hitta var och när en person dog. Om du vet att en person som har avlidit – någon gång bott i en kommun kan du skriva till denna kommun och mot en avgift få information om plats och tidpunkt för dödsfallet.