Tidigare namnformer för det nutida Spannarp har varit Spanderup och Spandorp. Att -orp och -arp kommer av -orp, som betyder nybygge, är välkänt. Ortnamnsforskare anser att förleden antingen kommer från ett gammalt danskt förnamn Spanne, eller syftar på en spanntröskare, en person som tröskar säd mot vissa spannar därav i ersättning. Formen Spannarp finns noterad från 1660.

Socknen Spannarp utgöres av ett c:a 19,50 km² stort område av den mellanhalländska kustslätten, en knapp mil från Kattegatt, på gränsen mot en av de yttersta utlöparna av sydsvenska höglandet. Man kan säga att den är en småkuperad slättbygd, med ett litet hörn av högland och skog. I detta östliga hörn finns de mäktiga Nackhällarna, som är lodräta, 20 á 30 meter höga förkastningsbranter. Just vid foten av dem finns de strängar klapperstenar som markerar den högsta kustlinjen efter istiden, 75 meter ovan nutida havsytan. Några hundra meter därifrån ligger den sänka som upptar Store Mosse, en av Hallands största mossar, varav en mindre del tillhör Spannarp.

Fornminnen

Spannarp hör till de mest fornminnesrika socknarna i Halland. Från bronsåldern finns många stensättningar, och en av mellanhallands största gravhögar, Bronskullen. i Store mosse hittades 1865 en vacker bronssköld från c:a 700 f.Kr., känd som Nackhälleskölden. Vid en ekdunge, kallad Gamle kyrkogården, hittades vid uppodling i slutet av 1800-talet ett antal brända urnor. Detta, och skiftesnamnen runt dungen, som Prestäng och Kyrkäng, samt en kraftig källa, kan tyda på att en tidig träkyrka funnits här, byggd på en gammal kultplats.

Bild: Gipskopia av Nackhälleskölden. Foto: L-G Johansson. HN.

Kyrka

Den nuvarande kyrkan, troligen från 1200-talet, om- och tillbyggdes 1824 och restaurerades 1937. En gammal klockstapel ersattes 1858 av ett torn. Altartavla och predikstol är från början av 1600-talet, båda troligen av en driven tysk konstnär. Församlingen har alltid varit annex till moderförsamlingen Tvååker, men den förste präst som är namngiven i pastoratet var Peder, bosatt i Spandorp 1379, senare abbot i Sorö kloster på Själland.

Bild: Interiör från Spannarps kyrka. Foto: Gösta Börjesson, Himle.

Folkskola

Vid kyrkan finns det nuvarande församlingshemmet med en intressant historia. Byggnaden uppfördes som Spannarps första folkskola 1860 och användes som skola till 1909, då en ny större folkskola byggdes, och den gamla skolan blev ålderdomshem fram till 1961, då den restaurerades till församlingshem. En bit därifrån uppfördes 1886 en särskild småskola, som ägde bestånd till 1969. Folkskolan från 1909 har ofta varit hotad av nedläggning, men har ihärdigt försvarats av sockenborna, så att den ännu i dag, år 1999, har tre årsklasser om två lärare.

Bild: Spannarps folkskola vid 90-årsjubileumet. Foto: Sven-Ove Svensson, Spannarp.

Historik

Kommunalt kom Spannarp från 1952 att tillhöra Tvååkers storkommun, där även Sibbarp och Dagsås ingick. Fran 1971 hör Spannarp till Varbergs kommun. När järnvägen tillkom på 1880- talet fick socknen en station, kallad Himle efter häradet, på grund av att namnet Spannarp var upptaget av en station i Skåne. Här växte snabbt upp en mindre tätort med andelsmejeri, lantmannaförening och länge två affärer. Sedan sammanslagningar genomförts finns fr.o.m 1997 ingenting av detta kvar, även om tätorten ännu består.
Ett särdrag för Spannarp är att socknen historiskt sett nästan helt bestått av en enda stor by med inte mindre än 25 hemman, dock delade i tre grupper, därtill en liten by om tre hemman. Vid laga skiftet 1858 flyttades något mer än hälften av gårdarna ut på ängar och utmarker, där nyodling gjordes i stor skala. Befolkningen, som 1800 uppgick till c:a 400, hade 1880 växt till nära 800. Emigrationen var betydande även från Spannarp, och folkmängden var 100 år senare nere i omkring 600, vilken siffra dock 1995 stigit till c:a 700, väl mest genom inflyttning av ”pendlare”.

Föreningsliv

I Spannarp har ett mycket rikt föreningsliv florerat under 1900-talet. Mejeriförening bildades 1905, lantmannaförening 1915, därtill ett dussintal andra föreningar inom lantbruket, alla med stor anslutning. Redan 1900 tillkom Himle Ungdomsförbund, 1908 följt av logen Vårblomman av IOGT, som 1924 följdes av Himle JUF-avdelning med enastående anslutning och livaktighet, efterhand med övergång till 4H-verksamhet, alltjämt aktiv. Som en följd av ett aktivt föreningsarbete, har Himle Bygdegård varit och är alltjämt en betydande samlingspunkt för bygden.

Sedan nästan allt av detta föreningsliv genom senare tiders förändrade samhällsliv upphört, är nu Spannarps Hembygdsförening den enda förening som håller samman socknens folk. Bildad redan 1957 har den hela tiden varit aktiv med över 300 medlemmar. Många inspelningar av föreningsmöten och veteraner har gjorts .

1961 förvärvades en gammal parstuga, Karingens, där nu betydande samlingar av föremål från bygden har ordnats. Även en linbasta från gammal tid har upprustats. Ett relativt omfattande sockenarkiv har samlats och nyligen genomgåtts och förtecknats med bl.a. fullständiga handlingar och kartor från både storskifte och laga skifte. En genomgång och förteckning av alla gravar vid Spannarps kyrka har företagits i samband med ett antal kyrkogårdsvandringar.

Bild: Hembygdsgården Karingens. Foto: Gösta Börjesson, Himle.