Sök i databasen med halländska båtsmän
Hjälp & Info halländska båtsmän
Handledningsfilm halländska båtsmän
Halländska båtsmän avlidna i Karlskrona
Mer fakta om båtsmän
Riksarkivet - Hitta din båtsman
Grill Indelningsverket
Centrala Soldatregistret
..

jjj

jjj

Historik över Södra Hallands Båtsmanskompani

Från år 1726 ingick Södra Hallands Båtsmans Kompani i det svenska indelningsverket. Rotebåtsmännen var flottans motsvarighet till den indelte soldaten. Det fanns även stamanställda/enrollerade båtsmän i den svenska flottan. Södra Hallands Båtsman Kompani inrättades — enligt Claes Lorentz Grills bok ”Statistiskt Sammandrag av Svenska Indelningsväsendet”  — ”äntligen” år 1726, efter åtskilliga försök att få allmogen i Halland att delta i roteringen för Sveriges försvar.

Redan 1658 skulle provinsen åläggas Båtsmanshåll, men både adeln och bönderna hade allt från början försökt att undslippa, och de lyckades också länge att komma undan med utskrivningspenningar i stället för indelning med rotering. Kontrakt om vanlig rotering avslöts år 1726, men med befrielse från att utgöra fördubbling under krig, i varje fall under en stor del av 1700-talet. Protesterna var fortfarande många, vilket inte minst visade sig i att det dröjde flera år innan rotarna blir bemannade. Från början var det bara skattehemman och kronohemman som deltog i roteringen. Adeln hade lyckats att få undantag för både sina insockens och utsocknes frälsehemman. Först i mitten av 1850-talet inlemmades de utsocknes frälsehemmanen i båtsmansroteringen.

Södra Hallands Båtsmans Kompani kom att omfatta 135 rotar eller 135 man, därav 5 korpraler, 5 vice-korpraler eller artilleri-båtsmän samt 125 allmänna båtsmän. Området sträckte sig från Morup och Gunnarp i norr till Östra Karup och Hishult i söder. Varje rote omfattade 3-4 hemmanstal, d v s summan av antalet hemmansdelar i roten var minst 3, vilket kunde innebära allt ifrån 3 till 6-7 ingående gårdar per rote, beroende på gårdarnas hemmanstal.

Roten skulle betala båtsmannen dels en lega/engångsbelopp vid anställningens början, dels en årlig lön och dels förse båtsmannen med ett torp med mulbete för 1 ko, vedbrand, spannmål, hö och halm, allt efter särskild enskild överenskommelse. Om inte roten kunde anskaffa ett lämpligt torp, kunde båtsmannen få ersättning efter markegångspris i stället, och han fick ordna sitt boende själv.

Enligt uppgift från Sperling Bengtsson, Särdal, som forskat mycket kring båtsmännen, fanns det bara cirka 25 riktiga båtsmanstorp inom Södra Hallands Båtsman Kompani´s område.

Dessutom skulle roten ansvara för beklädnaden/utrustningen åt båtsmannen, när han skulle tjänstgöra. Båtsmannen fick ett båtsmansnummer och ett båtsmannamn, t ex Wimpel, Timglas och Boglina, som sedan övertogs av näste innehavare av båtsmanstjänsten. Vanligtvis antogs båtsmannen vid 20 års ålder och han var kvar så länge han ansågs kunna göra tjänst.

Efter avslutad tjänstgöring kunde han erhålla pension/gratial om han tjänat i 30 års tid eller hade skadats i tjänsten. För att få gratial tog också hänsyn till om båtsmannen kunde själv bidraga till sin försörjning. Bara i undantagsfall kunde en båtsman få avsked i förtid. Ett skäl för att få sluta var om han hade blivit åboe på ett jordbruk och samtidigt hade kunnat anskaffa en annan till tjänsten Rotehållarna hade hela ansvaret för att anskaffa en ny båtsman inom en rimlig tid.

Båtsmannen skulle kunna uppvisa ett prästbetyg, gärna ett läkarintyg och en rekommendation från tidigare arbetsgivare. Roten och båtsmannen skrev sedan ett kontrakt om villkoren. Båtsmannen uppvisades för Kompanichefen, som sedan antog båtsmannen. Båtsmannen approberades/antagningen fastställdes sedan vid Generalmönstringarna, som var vart femte år.

Båtsmansroteringen gällde under tiden 1726 och fram till början av 1900-talet. Under den tiden var det 10-15 olika båtsmän, ibland ännu flera, som tjänstgjorde på respektive rote. Rotehållarna/bönderna såg helst att de fick tag på duktiga och stabila båtsmän som stannade länge i tjänst. Det sågs som en fördel om båtsmannen var gift och hade en duktig hustru, som kunde sköta det eventuellt tilldelade eller hyrda torpet medan båtsmannen var i tjänst.

I samband med krigen i slutet av 1700-talet och början av 1800-talet, då många båtsmän omkom av sjukdomar och i strider, ökade behovet av reserv-båtsmän. År 1808 återupplivades den allmänna värnplikten för att råda bot på indelningsverkets främsta brist – saknaden av reserver. Lantvärnet inrättades och alla ogifta män mellan 18 och 25 år skulle inskrivas där. Av de inskrivna uttogs 30 000 man till tjänstgöring, bl a till finska kriget 1808-1809.

De flesta fick tjänstgöra inom armén, men många lantvärnister fick ersätta båtsmän som avlidit. Nära 1/5 av lantvärnisterna dog i sjukdomar, främst dysenteri, den s. k. ”lantvärnsjukan”, och många for mycket illa på grund av bristande utbildning och utrustning samt bristen på befäl. Lantvärnet kom därför i vanrykte. Den 10/1 1810 avskedades samtliga lantvärnister från Södra Hallands Båtsmans Kompani.

År 1810 beslöt Riksdagen att uppsätta en värnpliktsreserv ”Förstärkningsmanskapet” , för att förstärka den svenska armén och flottan. År 1812 fanns det inom Södra Hallands Båtsmans Kompani cirka 250 förstärkningskarlar med båtsmanstjänst, utöver de ordinarie indelta rotebåtsmännen. Åtgärden med förstärkningsmanskapet väckte starkt motstånd i landet, varför 1812 års riksdag avskaffade förstärkningsmanskapet, för att i stället införa ”Beväringslagen”.

Beväringsinrättningen grundades på allmän värnplikt, som en reservstyrka till det indelta och värvade försvaret. Inom Södra Hallands Båtsmans Kompani fanns några f d beväringskarlar antagna som båtsmän. Inom Södra Hallands Båtsmans Kompani fanns år 1812 upprättat ett Extra Roterings Båtsmans Kompani, som omfattade 299 båtsmän med egna båtsmansnamn och nummer för Hallands län och 37 båtsmän med egna båtsmansnamn och nummer för Kristianstads län.

År 1873 togs beslutet att succesivt avveckla indelningsverket och från mitten av 1880-talet blev det tillåtet för båtsmansrotarna att i stället för att anställa en ny båtsman erlägga en vakansavgift till Kronan.
År 1916 avskaffades roteringen helt.

Den siste båtsmannen i Södra Hallands Båtsmans Kompani var Nr 110 August Svensson ULLMAN, född 1855 i Breared socken, antagen 1873 och han var fortfarande i tjänst år 1909.

Skedala, Halmstad den 11 juli 1996 Birgitta Wiman

För tillkomsten av detta material har Sperling Bengtsson, Särdal, bidragit med forskning och allmän rådgivning.

Information om alla församlingar

Databasen Hallands Befolkning med kyrkoboksavskrifter
(databas uppdaterad med 53 000 nya poster augusti 2024). Den normerade databasen ”Hallands Befolkning” innehåller kyrkoboksavskrifter av födda 731 000 poster, vigda 201 000 poster, döda 507 000 poster från ca 1680-1952. Totalt nästan 1 440 000 poster.
Länkar till databasen, film & fakta.

..

Sök i databasen Hallands Befolkning
Hjälp & Info kyrkoböcker
Info om församlingarna
Handledningsfilm Hallands Befolkning
Historien om Hallands Befolkning
Den normerade databasen ”Hallands befolkning” innehåller kyrkoboksavskrifter av födda 603.920 poster, vigda 165.566 poster, döda 433.656 poster från ca 1680-1935. Totalt över 1 200 000 poster. Länkar till databasen, film & fakta >>
..
.
Databasen halländska emigranter
(databas uppdaterad 20250201) I denna utgåva finns 54 000 poster registrerade från 56 socknar som är helt klara, 39 socknar som är påbörjade men inte helt klara, 5 socknar saknar helt registreringar (Askome, Gällared, Lindberg, Lindome samt Östra Karup). De påbörjade socknarna är i de flesta fallen skrivna fram till 1895 + – 5 år.

..

Sök i databasen med halländska emigranter
Hjälp & Info Emigrantregister
Handledningsfilm halländska emigranter
Amerikanska folkräkningen 1950
Länktips om emigration
..

ll

Databasen halländska båtsmän
Alla kända rotebåtsmän från Södra/Norra Hallands båtsmanskompani finns med i databasen. Båtsmansregister Halland innehåller ca 6.000 båtsmän.
Länkar till databasen, film & fakta.
..
Sök i databasen med halländska båtsmän
Hjälp & Info halländska båtsmän
Handledningsfilm halländska båtsmän
Halländska båtsmän avlidna i Karlskrona
Mer fakta om båtsmän
Riksarkivet - Hitta din båtsman
Grill Indelningsverket
Centrala Soldatregistret
..

jjj

jjj

Databasen halländska bouppteckningar
Person och ortnamnsregister för bouppteckningar från Halland. Dataregistrering av befintligt register från Landsarkivet i Lund. Bouppteckningsregister 1671-1850, innehåller ca 140.000 personer.
Länkar till databasen, film & fakta.
..
Sök i databasen med halländska bouppteckningar
Hjälp & Info Bouppteckningsregister
Handledningsfilm halländska bouppteckningar
l
..
Databasen halländska antavlor
Här finns över 200 antavlor från Halland som är sökbara på församling och gårdsnamn.
Länkar till databasen, film & fakta.
..
Sök i databasen med halländska antavlor
Hjälp & Info Antavlor
Handledningsfilm halländska antavlor
Titta i ortsregistret till boken 50 Antavlor
l
..
Sperlingsholm är ett av de stora godsen som ligger i Halmstads närhet och dess ägor omfattade mycket av det som idag är Halmstads tätort.

Genom dessa dokument kan man få en mycket bra bild av hur livet tedde sig för många torpare och bönder som arrenderade mark och fastigheter av godset.

Innehåller fotograferade handlingar som rör delar av Sperlingsholms gods och dess gårdsarkiv från 1600-talets senare del fram till första delen av 1900-talet. Äldre brev och kartor från 1600-talet. Arrendekontrakt för torpare och bönder, ca 2200 sidor från 1780-1930. Bondekontrakt, ca 500 sidor från början av 1800-talet. Personregister anställda från runt 1820. Löneböcker från 1920-1950.

Församlingar som berörs är Breared, Enslöv, Getinge, Halmstad, Harplinge, Holm, Kvibille, Rävinge, Slättåkra, Snöstorp, Steninge, Söndrum, Torup, Trönninge, Tönnersjö samt Övraby.
Länkar till databasen, film & fakta.

..

Sök i databasen arrendekontrakt
Hjälp & Info Arrendekontrakt
Handledningsfilm Sperlingsholm
Arrenden och uträkningar 1835
Arrendejournaler 1926-1929
Arrendeförteckning samt Furejorden 1888

ll

..
..

 

Förteckning över personer som var skyldiga att betala mantalspengar. Mantalslängden upptog alla mantalsskrivnas namn, adress, yrke m.m.
Länkar till digitalfotograferade mantalslängder finns församlingsvis under respektive församling.
Några halländska församlingar finns avskrivna i Medlemsportalen.

..

Kolumnförklaringar till mantalslängderna
Läs avskrifter av mantalslängder
Handledningsfilm Mantalslängderna

jjj

jjj

Himle häradsrätt (N) AIa:1 (1667-1670) samt Himle häradsrätt (N) AIa:2 (1670-1675). Himle häradsrätt omfattar socknarna Grimeton, Gödestad, Hunnestad, Lindberg, Nösslinge, Rolfstorp, Skällinge, Spannarp, Stamnared, Torpa, Träslöv, Tvååker samt Valinge.
Länk till avskrifter finns under dessa församlingars sidor samt härunder.

..

Himle Häradsrätt
jjj
Medlemstidningen Hallandsfarares Information. Sök, läs, ladda ner och skriv ut – från 1986 till idag!
Använd det nya Artikelregistret för att snabbt hitta det du söker när du redan har information om författaren, innehållet eller tidpunkten.

..

Hallandsfarares Information från 1986 till idag
Sök i Artikelregistret från 1986 till idag
Sök i Innehållet från 1986 till idag
Handledningsfilm Hallandsfarares Information

ll

Halland blev svenskt under trettio år, genom uppgörelsen vid freden i Brömsebro 1645 och permanent svenskt genom freden i Roskilde 1658. Dessförinnan var Halland danskt.
Ta del av information om Rigsarkivets källor, få vägledning i användningen av danska jordeböcker och mantalslängder, utforska Torbjörn Nilssons informativa skrift med begreppsförklaringar som ger dig snabbare tillgång till materialet och upptäck kartor över områdesindelningar.
Följ länkar till arkiv och andra resurser för att utforska Hallands danska period.

..

Halland under dansktiden
l
Sök på en gård i by- och gårdsregistret och få fram vilken sida gården finns på i alla husförhörslängder.
Sockenkatalogen är samma register uppdelat församlingsvis i pdf-filer. För att kunna söka på Riksarkivet krävs ett kostnadsfritt användarkonto.

..

By- och gårdsregister Hallands län
Sockenkataloger Hallands län
Den normerade databasen ”Hallands befolkning” innehåller kyrkoboksavskrifter av födda 603.920 poster, vigda 165.566 poster, döda 433.656 poster från ca 1680-1935. Totalt över 1 200 000 poster. Länkar till databasen, film & fakta >>
Hallands Landsbeskrivning 1729 är en nära 4000 sidor lång systematisk redogörelse för gårdar på den halländska landsbygden. För varje socken lämnas dessutom en kort allmän beskrivning.
De fyra originalvolymerna ingår i Hallands landskontors arkiv och förvaras i Lunds landsarkiv.
Böckerna har digitaliserats församlingsvis och finns under respektive församling samt från dessa länkar.

..

Hallands Landsbeskrivning Fjäre fögderi
Hallands Landsbeskrivning Varbergs fögderi
Hallands Landsbeskrivning Halmstads fögderi
Hallands Landsbeskrivning Laholms fögderi
Hallands Landsbeskrivning 1729 - alla
Fögderi och häradsindelning 1729
Om Hallands Landsbeskrivning 1729
Handledningsfilm Hallands Landsbeskrivning 1729
..

jjj

.
Länkar med historik över gårdar och släkter finns under respektive församling.

..

Bokverk med avfotograferade gårdar med information om gårdarnas areal, hur gården brukas samt ägare och familjeförhållande.
Länkar till bokverken i sin helhet finns nedan.
Länkar till Gods och gårdar finns församlingsvis under respektive församling.

.

 
Gods och gårdar 1939 Halland
Gods och gårdar 1943 halländska förs. i Jönk. län
Gods och gårdar 1945 Halland
Sv. bebyggelse 1948 Halland
Sv. bebyggelse 1951 halländska förs. i Älvsb. län
Hallands bebyggelse 1964

ll

l

l

Göteborgs stifts herdaminne ur kyrkan och skolan efter mestadels otryckta källor sammanfört av C.W. Skarstedt. Utdrag över kyrkoherdar finns församlingsvis under respektive församling.

..

 

Länktips Arkiv
Kyrkoarkiv på Arkiv Digital
Riksarkivet - Digitala Forskarsalen
Riksarkivet - Nationell Arkivdatabas (NAD)

ll

Den normerade databasen ”Hallands befolkning” innehåller kyrkoboksavskrifter av födda 603.920 poster, vigda 165.566 poster, döda 433.656 poster från ca 1680-1935. Totalt över 1 200 000 poster. Länkar till databasen, film & fakta >>
Information om församlingarna
Forskartips
Handlednings & Presentationsfilmer
Källor
Latin för släktforskare
Läshjälp
Register Landshövdingeberättelser

ll

..

ll

Den normerade databasen ”Hallands befolkning” innehåller kyrkoboksavskrifter av födda 603.920 poster, vigda 165.566 poster, döda 433.656 poster från ca 1680-1935. Totalt över 1 200 000 poster. Länkar till databasen, film & fakta >>

ll

ll

ll

ll

Artiklar
Sockenpresentationer
Tidningsartiklar
Utställningar från Släktforskardagarna
Den normerade databasen ”Hallands befolkning” innehåller kyrkoboksavskrifter av födda 603.920 poster, vigda 165.566 poster, döda 433.656 poster från ca 1680-1935. Totalt över 1 200 000 poster. Länkar till databasen, film & fakta >>

ll

.

ll

ll

Arkiv
Bild & Ljud
Databaser
Emigration
Halland på Internet
Halland under dansktiden
Hallands gränsförsamlingar – samtliga län 📌 (5/6)
Hallands gränstrakter
Svenska släktforskningssidor
Våra nordiska grannländer

ll

..
.
.
.

.

.
.
.
Den normerade databasen ”Hallands befolkning” innehåller kyrkoboksavskrifter av födda 603.920 poster, vigda 165.566 poster, döda 433.656 poster från ca 1680-1935. Totalt över 1 200 000 poster. Länkar till databasen, film & fakta >>
Demografisk Databas Södra Sverige
Svensk Lokalhistorisk Databas
SCB Kyrkans indelning i församlingar
SCB Län och kommuner i kodnummerordning

d

..

a

a

Riksarkivet Halland generalkartor
Riksarkivet Halland detaljkartor
Riksarkivet Geometrisk jordebok Hallands län
Riksarkivet Sv. Topografiska kartor
SCB Atlas över rikets indelning

a