Halländska socknar – Getinge

Pastorat: Getinge och Rävinge
Härad: Halmstad
Fögderi: Halmstad
Kommun: Halmstad
Foto: Elisabeth Fagerberg 2012

Getinge församlingssida ➔

Litteratur

”Getinge i forntid och nutid” skriven år 1927 av Aug. Carling, då rektor i Getinge. Han skriver i förordet att det är ett djärvt företag och dubbelt djärvt blir det, då författaren, som här är fallet, saknar föregående erfarenhet av hembygdsforskning och därtill är relativt nyinflyttad.
Men han har gjort ett gott arbete och det har varit och är fortfarande en god källa att hämta kunskap om vår bygd i.

”Getinge – Rävinge – vår hembygd” blev färdig och kom ut till försäljning i november 1998. Den boken är inte en persons arbete – utan ett arbete av många som på olika sätt hjälpt till att ge boken innehåll och utseende. Denna hembygdsbok har sin början där Aug. Carling slutade och följer sedan upp samhällets utveckling samt dokumenterar bygden genom bilder, minnesanteckningar och samtal med de boende i Getinge och Rävinge fram till nuvarande tid.

”Byar och gårdar i Rävinge socken från äldsta tid – 1850”, skriven av Lennart Larsson Gunnesgård. I denna bok beskriver han de levnadsvillkor och förhållanden som rått för Rävingeborna under gångna tider.

”Fröet som gav 1000-falt” skriven av Eric Hägge, Halmstad, är en biografi över Olander Larsson, skaparen av AB Hallands Frökontor, en berättelse om mannen, verket och bygden.

Det finns också en sammanställning över ”Kulturhistorisk undersökning av Getinge socken” år 1981. Undersökningens syfte var att mot en bakgrund i en sockenhistorik ta fram och presentera områdets kulturhistoriska värden, hur de bör utnyttjas som en tillgång och bevaras åt eftervärlden.

Fornminnen och fornlämningar

I båda hembygdsböckerna finns mycket skrivet om bygdens forntid och fornminnen. Där är redovisat olika föremål som är upphittade i åkrar och på andra ställen. Tyvärr så har hembygdsföreningen inte många sådana kvar i sin ägo. Föremålen finns dels kvar i de gårdar där de upphittats, dels på museet i Halmstad och det finns även sådana fynd från Getinge på Statens historiska museum i Stockholm.

Även ortens fasta fornlämningar finns redovisade i båda hembygdsböckerna. Bengt Elfström tidigare lärare i Getinge samt mångårig medarbetare i Riksantikvarieämbetets fornminnesinventeringar i Sverige, har i den senaste boken redogjort för vad som blivit känt under senare år. Han talar om de stora järnvägs-, väg- och gasledningsprojekten som berört vår bygd under 1980- och 1990-talen. Där har tillfälle givits att se vad som döljer sig under markytan samt till viss del gett svar på frågan var de tidiga inbyggarna i våra trakter bodde, vad människor sysslade med, vilka bruksföremål de använde och hur de lagade sin mat.

Jag som skrivit detta, är född i Getinge, närmare bestämt i en backstuga i Vallanäs. Min far ägde stugan men den låg på mark som tillhörde Fröllinge gods. Far var gårdssnickare där i över 50 år. Som minne av hans långa tjänst på Fröllinge har jag 2 stycken medaljer i silver.

Jag har bott kvar i Getinge socken och gör så fortfarande och har med intresse kunnat följa utvecklingen – från barndomens skola, konfirmandundervisningen, arbetsmöjligheterna, nöjena som fanns att tillgå, en lön från 25:- kr i månaden + mat och rum, – till dagens löner och pensioner, bra bostäder, cyklar, bilar och möjligheten att göra nästan vad man önskar…. Dagens ungdom får en god utbildning, radio och TV är var och ens egendom – listan kan göras lång.

Det är en dynamisk förändring av vårt samhälle som har skett under en ”mansålder”.
Jag är tacksam för att jag har fått vara med. Men jag önskar att kommande släkten måtte se värdet av att bevara de gamla minnena och sakerna och leva upp till vår hembygdsförenings ändamål att slå vakt om bygdens kulturarv och ge alla invånare hemkänsla i orten.
Eva Johansson

Getinge kyrka

Till sin äldsta del troligen från 1100- talet. Om- och tillbyggd 1830, varvid koret nedrevs och långhuset avsevärt förlängdes. Nuvarande torn uppfört 1890, då det gamla nedrevs, vilket uppförts 1712, sedan föregående torn förstörts genom åskeld. Byggd av gråsten i vitrappning. Halvcirkelformig koravslutning. Sakristia utbyggd vid norra sidan 1890. Gammal nattvardskanna av malm på tre fötter. Vacker, rikt skulpterad dopfunt av trä i barock. Rester av gammal predikstol i renässans förvaras å kyrkans vind. I kyrkan 2 träskulpturer av Aron och Johannes Döparen. 16-stämmig orgel, byggd av Magnusson, Göteborg. I tornet 2 klockor, en mindre från 1767, en större från 1808 (omgjuten 1905), båda med inskription. – Ett för Fröllinge gods avsett gravkor borttogs 1890. Bland gravvårdarna märkes en meteorsten – 30X20 cm. – nedfallen på Fröllinge ägor på 1870-talet. I kyrkans yttervägg en runsten från 1000-talet inmurad. Kyrkogårdsgrindar av konstsmide (troligen från 1700-talet).
John Jacobsson, Hallands kyrkor i ord och bild. 1932 Sid. 66.

Ur Halland Landsbeskrifning 1729, Halmstads fögderi

Kyrckian regal finnes wara något bristfällig på ena sijdan av blytaket, jemte ena sijdan af Wapnhusetaket, men wäggarne så in- som utom behåldne jemte tornet. Dess inkomster belöper efter Kyrckio Inspectorens gifna forteckning åhrln utom denn förr Specificierade tijonden till 27 Dlr 4. 4 p. Smt Hospital eller fattighuus finnes intet wid Kyrckian eij heller i långl. Tijder warit, utan de fattige utj Socknen, emellan det de utj landet om underhåld söckia, sig i Backastugor ock byame uppehålla.

Sätesgården Fröllinge bestående af gammalt frällse till 1 3/4 hemmantal, är utj denne Sockn belägen, ock nu fürtijden beboes av danska Fröken Ahlefeldt, ock är till manhuusen bebygt med en gammal steenhuus byggning, hwarwid är en liten Trägård, därutj några gamble frukträ finnes av ringa wärde. 2ne ruinerade fiskedammar, har elliest Skoug af Book, Eek, Biörk och ahl, dehls enskijlt och dels samfält, med Säterjet belägen, dock den samfälte Sätesgårdens underliggande hemman tillhörig, hwarintill gräntsar någon samfält Crono ock utsockne frälsehemmans skougar å andra sidan, är ock utj samma skougar 2ne små insiöar, hwar utj funns litet fisk af Ruder, abbor och mört.

Inga Sockne allmännigar, med skoug Berg eller wattn, Metal- ler eller Bergsarter, leer ellerjord af nyttigheten, eller andra mäckwärdige Saker här at omskrifva, efter hwad Skoug ock fiske wattn som här finnes, för hwarje hemman förut beskrifwit är. Säd finnes utj Socknen icke särdeles som till Salu föryttras kan, ehuru god åhrswäxt blifwer, utan allmogen i stället anwänder till Boråhs boerne dess af Qwinkiönen tillwärckiande wäfnader, bestående af läruft, dynewar, drägel ock blaggarn, samt Walmar ock Wärcken, hwarmed de sine skatter förnöja, wid denna tillwärckning så af det lindna som ullna är dock här i orten icke tillräckeligt, utan af bägge delarne måste från Städerne, jemte jern lim ock Salt, med andra små huushåldssaker, kiöpas.

Allmogens allmänna tillstånd är dehls oförmögit, dehls oförmögit, som vid Crono ock Skattehemmanen förut Specificerat är, ock frälsehemmans åboeme förnimmes merendels wara af samma beskaffenhet. Igenom Socknen går stora landswägen som löper från Halmstad till Falckenberg ock widare åt Göteborg, hwarpå är en broo wid Mostorp tillhörer halfwa dehlen Halmstad ock öfrige ^1/2delen, Åhrstad härad att underhålla. I lijka motto afgår wäg wid Getinge kallad Skiönewads wägen som löper åt Gunnarp, hwarpå ock är en Broo kallad Wägbro, hwaraf helften detta härad underhåller, ock andra helften, Åhrstad härad, bägge broarne äro bygde av Steen ock träwärke, som ock Eskellstorpa ock Wallebroen, den förra belägen på wägen emellan Gietinge ock Räfwinge Kyrckior, ock den senare på stora landswägen, dessutom är på stora landswägen små broar, dock ej af särdeles brohåld, nembln wid Gietinge, Räfwehall, Pålsestugan, Weearp ock Nannickestugan.

Igenom Socknen flyter en liten Åh kallad Eskelstorpa åhen utj hwilcken wid Mostorp tillstöter Asige åhn utj bemte 2ne åher är liten fisk af gieddor, abbor och mört, hwarafdock sällan något wanckat. Inga Pärlefiskerjer uti desse åher eller Bäckar som någon weet at omtala. lngen Giästgifwaregård utj Socknen. Socknehandtwärckare äro 2ne. Een Slatiddare 60/ ock een Skomakare 61/. Boskapens skiötsel angående, så är större delen av hemmans åboeme icke mäcktige flere Creatur föda, än de till sitt huushålds ock gårds bruks förnödenhet nödigt tarfwa, ock således minsta delen som till salu åhrln deraf något afsättia. Utj Socknen är wid Sätesgården inga adelens Betiente utan arbetsfolck. Stands Personer äro förafskedade Lietnanten Bodjn, Pastoren ock dess adjunctus.

Läs Hallands Landsbeskrifning för Getinge

Läs avskrifter av Hallands Landsbeskrivning 1729 Halmstads fögderi

Om Hallands Landsbeskrifning 1729

Tryckt litteratur om Getinge

(i urval)

Carling, August. 
Getinge i forntid och nutid. Ett försök till sockenbeskrivning. 1927.

Folkesson, Mats. Rapport över kulturhistorisk undersökning av Getinge socken inför områdesplanering av Getinge, Halmstads kommun, Hallands län. 1981.

Getinge- en presentation. Utg av Getinge kommun och företagare i samarbete.1964.

Getinge – Rävinge vår hembygd. Red. Stig Haglund och Carl-Axel Carlsson. 1998.