Halländska socknar – Fjärås

Pastorat: Fjärås och Förlanda
Härad: Fjäre
Fögderi: Fjäre
Kommun: Kungsbacka
Foto: Sven-Arne Svensson 2012

Fjärås församlingssida ➔

Fjärås hembygdsgille

Fjärås var länge Hallands folkrikaste socken och fram till 1860- talet var det endast Halmstad som hade fler innevånare. Socknen är Hallands fornlämningsrikaste, och det finns över 500 registrerade fasta fornlämningar och fornfynd.
Numera ingår vi i Kungsbacka kommun. Fjärås fornminnen handläggs av Riksantikvarieämbetet UV Vest i Kungsbacka och socknens större sevärdheter av Kungsbacka Turistbyrå. Hembygdsgillets uppgift är att på en mera närliggande nivå verka för bevarande och pånyttfödande av Fjärås kultur- och naturvärden. Vi har ca 325 medlemmar* (*1999) och ingår i Nordhallands Hembygdsförening. Av vår verksamhet kan följande nämnas.

Hembygdsmuseum

I källarvåningen på den 100-åriga f. d. centralskolan har vi byggt upp museisamlingar av föremål som använts i socknen. Föremålen är skänkta av ortsbor och speglar utvecklingen det senaste seklet.
I bokmuseet har vi samlat böcker från olika epoker. Som Fjärås första sockenbibliotek 1860, senare socken- och folkbibliotek, Tjolöholms arbetar- bibliotek och skolbibliotek.

Merafta

Detta är vårt största, årliga arrangemang och brukar samla närmare 200 medlemmar i Fjärås Bygdegård. Namnet kommer från den traditionella eftermiddagsmåltid som förr
hölls i våra trakter. Till förberedelserna hör bl. a. att baka ett 100-tal fjäråskakor och ett 30-tal risgrynspuddingar och ambrosiakakor. Vid festen, som alltid hålls vid Allhelgona, dukas hemvävt, levande ljus och lerkrus med enris och höstens färgsprakande blad. Den traditionella maten och den viktiga svagdrickan har strykande åtgång. När alla ätit uppträder någon kåsör, trubadur eller annan underhållare. Avslutning med dans fram till småtimmarna. Eftersom allt arbete sker ideellt blir arrangemanget ryggraden i gillets ekonomi.

Johannas ryggåsstuga

Vid sekelskiftet fanns ett hundratal ryggåstugor i Fjärås. Nu finns endast två kvar, dels en på Rygga, dels en i Torpa Ryet. Den sistnämnda skänktes 1953 till kommunen och ägs nu, efter många turer, av hembygdsgillet. Med hjälp av bl. a. ALU-arbetare har vi restaurerat den ganska förfallna stugan. Genom tidsenlig inredning och forskning kan vi här visa och bevara svunnen torparkultur.

Sockenvandringar

Varje år kallar vi till samling på någon plats i socknen. Därefter följer ett par timmars promenad, ledd av någon som är väl hemmastadd i just det området. På så sätt kan vi grundligt lära känna vår vidsträckta bygd.
En annan tradition är att samlas till gökotta på Kristi Himmelsfärdsdag. Man dricker kaffe på någon lämplig plats, lyssnar på fågelsång och har en trevlig samvaro.

Dokumentation

År 1991 gav hembygdsgillet ut den första sockenboken. En kommitté bildades 1989 för detta. Målsättningen var att arbetet skulle ske helt ideellt och vara färdigt till årsmötet 1992. Boken skulle ge glimtar från så många områden som möjligt och därigenom väcka intresse för kunskap om hembygden. Utvecklingen under vårt sekel skulle dokumenteras bl. a. genom intervjuer med äldre personer. Resultatet blev över förväntan med ett gott ekonomiskt överskott.
Därefter har gillet gett ut publikationen Fjärås rotebåtsmän samt ett antal mindre broschyrer. Samt med arbete och ekonomi bidragit till hembygdsböcker om Fjärås norra och södra skogsbygder.

Övrigt

Övrig årligen återkommande verksamhet är:
– kulturafton, då vi i Församlingshemmet har någon föredragshållare och diverse underhållning,
– midsommarfest på Vallby kulle,
– kaffe och underhållning på Måhaga ålderdomshem,
– frågesport och poängpromenader,
– årsmöte då vi bjuder på kaffe och underhållning.
Rune Andersson

Ur Hallands Landsbeskrifning 1729, Fjäre fögderi

Kyrckian regall så wida konnigt är ligger mitt i Socknen på Hemmans Wtmarck l/4 dels mihl från stora lands- vägen som löper imillan Giöteborg och Warberg 3/8 dels mihl till stora Saltsiöen wäster ock öster nära wid ligger en insiö benämbd Lyngner som är 1^1/2 mihl lång ock löper 1/2 delen häraf in i Marcks härad. Kyrckian är utj godt stånd, ock wäll Autiosterat samt nylig orgelwerck till l0 stämmer anskaffat för kyrckians medell ock inkombster som Hr öfwerste Witting har haft beswär ock alt låtet inrätta samt ock af des egen medel till en del bekostat, des inkomster af kyrckiotjonden som efter årswexten utgår ock Jordeboks Rentan 114 Dlr ll öre 20 pr Silfwermynt.

Hospital ock Fattighus finns intet, eij heller har warit utan de fattige dels wistas i backastugor, dels wed hemmanen ock dels gå omkring i socknen som socknen alla uppehälla, ingen Sockne allmänning. Skoug eij widare än som för Hemmanen står anfördt. Torfmåsar på dels Wtmarcken finnes åttskillige dels kiänlige till brännetorf dels intet ock till en dehl hemman inga, äro ock på Socknens Wtmarck åttskillige insiöar, dels kiänlige att fiska utj, och dels intet.

Boskaps Skiötselen i denna Socknen är eij widare än till Hemmans nödwändighet tarfwas, ock får Störste delen för sina kreatur leija ock Herregårdarne i Södra Halland ock flere ständs för winter födslan, af hwilcka wed Mechaeli tiden säljes af en del oxar till Giöteborg till hielp till Skatternes betalande linans tillwärckning af läroft ock blaggarn som Borås boarne upkiöper förslår linan som wäxer här på denna jorden mycket ringa, hwaftill upkiöpes störste delen Giöteborg som är ock till hielp skatternes betallande,

denna Socknen uppehåller ^1/2we delen af Rålfsbro, 1/2 Håmanna broen ock hela Jordbro på stora landswägen som för är nembd des utan, Hielmsbro öfwer Rålfsåhn ock en wed Staborg öfwer ett stort ooss emellan Lyngner ock Sundsiön, hwilcka bägge äro stora ock swåra med de förra att hålla, är ock åttskillige små andre bråar ock ståckar öfuer Strömmar ock Bäckar att uppehålla, jemte stora landswägen en stor del med åttskielig biwägar wid mackf uppe hålles, utj denna Socknen finns 3ne Säterjer 3ne ladugårdar som förut står nembde, är ock i denna Socknen nära Ljby hemman Söder ut ock ett litet stycke ifrån kyrckian månge höge smala Stenar öfwer 200 stycken utj Jorden med den ena ändan nedsatte som berättas ock finnes af gambla Historier att ett stort Fält Slag emellan Swerige ock Dannemarck har här i forna tider stådt ock en konung av Dannemarck benembd Kong Frode då är blefwen slagen, hwaraf den Störste stenen pas 12 alr längd som således kallat warit Frode Sten som nu nylig är kullfallen ock i jorden afbruten ock alla de andre står uppe.

Metaller Bergs arter ock Perlefiskerj finns här intet wäst, det någon kunnigt är, men är en liten åh som kallas Fälared åh går i Sten Siö brättas har tillförne funnits Eckta Pärler utj Strand Skaler liggande såijes ock ett berg benämbd Ramdahl är Mettal art utj men af hwad slags art eller huru wida det så är, wet ingen icke för wisso, denna Socknen går med den westre ock Södre ändan till stora Salt Siön ock den östre ock norre ändan intill Marcks Härad ock wästre Gyttland, igenom denna Socknen nära wed Saltsiöen löper stora landswägen som går emilla Giöteborg ock Warberg, ock är denna Socknen utj nylig framfarne krigsåhr, durckmarsår ock Inqwarteringar mycket av sig kommen ock störste del deraf har kiensla ock äro fattige som swårt har att betala sina Crono Wtlagor, hwarmed en stor del ännu för förra åren finnes obetallte ock en del eij lärer finnas tillgång hos, giernings män eller så kallat Sockne Handtwärckare är i denna Socknen en allena 198/, är tillfälle utj Rålfsåh att inrätta pappers mylla utj som wore en stor nytta för riket ock landet, mera har man intet om denna Socknen att beskrifwa.

Läs Hallands Landsbeskrifning för Fjärås

Läs avskrifter av Hallands Landsbeskrivning 1729 Fjäre fögderi

Om Hallands Landsbeskrifning 1729

Fjärås kyrka

Byggd av gråsten i kalkrappning. Till sina äldsta delar sannolikt från 1100- eller 1200-talet. Hade ursprungligen romansk anläggning med rektangulärt långhus, ett smalare och lägre kor samt absid. Under 1700-talet tillbyggd på längd och bredd; tornet från 1801; nuvarande sakristia utbyggd å norra sidan 1871; vapenhuset å den södra från samma år. Halvcirkelformad koravslutning. Brutet tak.

Altartavla från 1871, föreställande Kristi förklaring, målad av Lignell; av gamla altartavlan, utöird i vacker barock och renoverad 1724, förvaras övre delen uppsatt å norra väggen vid predikstolen. Dopfunt av malm från 1596 (söndrig). Predikstol från 1600-talet, vackert arbete, dock kompletterad med fula 1800-talstillsatser; å korgens 4 fält skulpturer föreställande: l) bönekampen i Getsemane, 2) föräderiet, 3) hudflängningen, 4) Kristus på korset; mellan och vid sidorna av fälten skulpturer som föreställa Frälsaren och de 4 evangelisterna. Å, läktarbarriären 23 fält med oljemålningar: i mitten Kristus, å ömse sidor personer ur gamla och nya testamentet.

Även över vapenhuset finns en läktare, den s. k. ”förlandaläktaren”. 21-stämmig orgel, byggd 1895-96 av S. Molander & Co., Göteborg. Bland inventarier må ytterligare nämnas: en dansk kyrkobibel från 1589, en kyrkängel samt 2 mycket vackra ljuskronor av malm, den mindre från 1656. I tornet 2 klockor, båda omgjutna 1879 å Göteborgs mek. Verkstad och försedda med inskription. I kyrkgolvet några gamla gravhällar från 1600- och 1700-talen. År 1871 igenfylldes gravkamrar under golvet i koret och gamla sakristian.
John Jacobsson, Hallands kyrkor i ord och bild. 1932 Sid. 13.

Fjärås

Namnet åsyftar urspr. den höjdsträckning, varav Fjärås bräcka är en del. I Varbergs läns jb 1591/92 upptas ett skattedistrikt, Aassboe läg ”åsbornas lägg”, omfattande norra delen av socknen, medan den södra delen kallas Torpe läg efter byn Torpa. Det är ovisst om namnet Fjärås är ett urspr. *Fiaruas ”åsen vid fjärran” eller *Fiaraas ”fjärebornas ås” bildat till en motsvarighet till det av Jordanes på 500t nämnda fervir, varom se under Fjäre hd.

Ovanstående är ett utdrag ur Ortnamnen i Hallands län Del 3, utgiven av Harry Ståhl 1980. Om Fjärås hittar du på sid. 102-117. På dessa sidor finner du också bakgrunden till alla gårdsnamnen i Fjärås socken.

Tryckt litteratur om Fjärås

(i urval) 

Fredborg, Marie-Louise & Larsson, Ann, Byggnadsinventering i Fjärås socken, Halland 1975.
Fjärås – bygd att vårda, utgiven av Fjärås hembygdsgilles sockenbokskommitté 1991.

Fjärås rotebåtsmän, utgiven av Fjärås hembygdsgille 1994.

Hallands Genealogiska Förening, (numera Hallands Släktforskarförening) Vigsellängd för Fjärås 1688-1860.